En urinvägsinfektion (UVI), ofta kallad blåskatarr, är en inflammation i urinvägarna – det system som består av urinröret, urinblåsan och njurarna. Infektionen är så vanlig att de flesta människor drabbas minst en gång under livet. De grupper som är mest utsatta är gravida kvinnor, spädbarn och äldre. Även om en urinvägsinfektion kan vara smärtsam är den i de flesta fall lätt att behandla och förebygga.
Även om flera begrepp används omväxlande för urinvägsinfektion finns det i själva verket tre olika typer, beroende på vilken del av urinvägssystemet som drabbats.
Den vanligaste formen kallas uretrit och drabbar urinröret, alltså röret som urinen passerar genom när den lämnar kroppen. Sprider sig infektionen vidare uppåt i urinvägarna utvecklas den ofta till cystit, vilket innebär en inflammation i urinblåsan. (Termen "blåskatarr" används ibland för alla typer av urinvägsinfektioner, men den beskriver egentligen cystit bäst.) När infektionen når njurarna och urinledarna kallas tillståndet pyelonefrit, eller njurbäckeninflammation.
Även om samma bakterier orsakar alla tre typerna och vissa symtom överlappar, är njurinfektioner som regel allvarligare än infektioner i blåsan eller urinröret.
En urinvägsinfektion uppstår när bakterier som normalt finns på huden, i tarmarna eller i avföring sprids till urinröret. Bakterierna fäster sedan vid urinvägarnas slemhinna och börjar växa och föröka sig, vilket irriterar och inflammerar organen.
Bakterier kan ta sig in i urinvägarna via samlag eller genom att man torkar sig bakifrån och fram efter toalettbesök. Spädbarn och äldre tenderar att ha nedsatt blåskontroll och kan sitta länge i blöjor med avföring, vilket utsätter deras urinrör för bakterier och ökar risken för infektion.
Eftersom urinen är urinvägssystemets huvudprodukt avslöjar den oftast de tydligaste tecknen på infektion. Vid urinvägsinfektion kan urinen vara mörk, illaluktande eller innehålla blod. Många upplever också att blåsan känns full ofta, men att endast lite eller ingen urin kommer ut när man kissar.
Det kan svida vid urinering eftersom urinröret är irriterat av infektionen. Beroende på var infektionen sitter kan du även känna brännande smärta eller obehag i bäckenet eller ländryggen.
Behandlingen av en urinvägsinfektion beror på var i urinvägarna infektionen finns. Uretrit kan vara relativt mild och kräva endast ökat vätskeintag samt receptfria värktabletter medan immunförsvaret bekämpar infektionen. Cystit kan vara lika lindrig.
Avtar inte symtomen inom några dagar kan infektionen vara allvarligare än du trodde, eller ha spridit sig till njurarna. I sådana fall kommer vården ofta att ordinera en kur med antibiotika i tablettform tillsammans med råd om ökat vätskeintag. Har infektionen nått njurarna kan du behöva vårdas på sjukhus för intravenös antibiotika och övervakning över natten.
Förebyggande av urinvägsinfektioner börjar med en god allmänhälsa. Drick rikligt med vatten och ät en näringsrik kost för att hjälpa immunförsvaret att bekämpa alla typer av infektioner, även de som drabbar urinvägarna. Tillskott av tranbär eller C-vitamin kan också bidra till att förebygga UVI.
God hygien är viktig: håll underlivet rent och torrt. Kissning efter samlag hjälper till att skölja bort bakterier som kan ha spridits till urinröret. Tvätta underlivet med mild tvål och vatten varje dag samt efter sexuellt umgänge. Att torka sig framifrån och bakåt efter toalettbesök minskar dessutom risken för att bakterier från tarmen når urinröret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online