Kronisk njursjukdom (CKD) uppstår när njurarna inte längre fungerar normalt på grund av skador på nefronerna – de delar av njuren som ansvarar för filtreringen. Tyvärr kan det för drabbade ta flera år, eller till och med årtionden, att upptäcka problemet när orsakerna är naturliga. Naturliga orsaker inkluderar diabetes, högt blodtryck, autoimmuna sjukdomar samt ärftliga eller medfödda faktorer. Onaturliga orsaker kan vara skador eller förgiftning av njurarna. Ett högt proteininnehåll i urinen kan tyda på njursjukdom, och när du har en njursjukdom kan du behöva begränsa ditt proteinintag.
Friska njurar filtrerar bort avfallsämnen ur blodet men lämnar proteinet orört. En sjuk njure lyckas ofta inte skilja blodproteinet albumin från de avfallsämnen som normalt ska filtreras ut ur kroppen. Förhöjt proteininnehåll i urinen är därför en stark indikator på kronisk njursjukdom. Detta tillstånd kallas proteinuri. När proteinuri uppstår måste du i allmänhet begränsa ditt proteinintag – tillräckligt för att kroppen ska få den mängd protein som krävs för att upprätthålla kroppsfunktionerna, men utan överskott, eftersom protein belastar njurarna hos patienter med kronisk njursjukdom.
Hur mycket protein en patient med kronisk njursjukdom får konsumera bestäms delvis utifrån vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Njursvikt indelas i fem stadier, I till V, där stadium I är det minst allvarliga. Kriteriet för indelningen är den glomerulära filtrationshastigheten (GFR), ett värde som avgör hur mycket blod njurarna förmår filtrera. Denna hastighet visar hur väl njurarna fungerar. I stadium I till III ligger GFR mellan 30 och 90, där det senare betraktas som normalt. Om proteininnehållet är högt innebär det att ett överskott av protein lagras i kroppen, vilket kan vara farligt. Ett sådant överskott kan orsaka svaghet, illamående, kräkningar, minskad eller ökad aptit, förändrad smakkänsla och klåda.
Vid njursjukdom i stadium I till III bör proteinandelen hållas på 12–15 procent av det totala kaloriintaget. I stadium IV bör den hållas på 10 procent av det dagliga kaloriintaget. I stadium V sätts patienten i dialys. I detta skede behövs inte längre någon proteinkontroll, eftersom proteinet filtreras bort av dialysbehandlingen, och du kan äta normala mängder protein. Faktum är att när du väl är i dialys kan läkaren i vissa fall till och med rekommendera ett högre proteinintag för att hålla kroppen fungerande ordentligt. Rådfråga alltid din läkare eller dietist för en individuell kostrådgivning anpassad efter ditt specifika hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online