1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Risker och komplikationer vid användning av urinkateter

```html

En urinkateter är en liten, steril slang som används för att tömma urin från urinblåsan. Katetern förs in i urinröret och förflyttas upp till blåsan, där den får ligga kvar under längre tid och hålls på plats av en liten ballong i änden. Urinen rinner sedan genom slangen ner i en uppsamlingspåse.

Katetrar används bland annat för att övervaka urinproduktionen hos skadade eller kritiskt sjuka patienter, under operationer samt under långa perioder av sjukdom då patienten inte kan kissa själv.

Bristande ballongfunktion

Problem med kateterballongen är relativt vanliga. Under insättningen kan ballongen gå sönder, och i sådana fall måste läkare eller sjuksköterska ta bort fragmenten från blåsan. Ibland händer det också att ballongen inte fylls ordentligt fastän katetern redan har placerats.

Därför kontrollerar vårdpersonal ofta ballongens funktion innan katetern förs in i urinröret. Fungerar ballongen ändå inte som den ska måste katetern bytas ut mot en ny.

Urinvägsinfektion

Insättning av en kateter innebär också en risk för att bakterier tränger in i urinvägarna. Detta kan ske även när korrekta sterila rutiner följs. Patienten kan då drabbas av en urinvägsinfektion.

Vanliga symtom är feber samt förändrad färg och lukt på urinen. En infektion måste alltid behandlas med läkemedel som ordineras av läkare, eftersom obehandlade urinvägsinfektioner kan sprida sig till njurarna.

Blockerat urinflöde

Det kan även uppstå problem med själva urinflödet. När flödet avstannar eller blockeras kan läkare eller sjuksköterska behöva justera kateterns och påsens position för att kontrollera att inget hindrar urinen i slangen, exempelvis en böj eller ett sammanpressat stycke.

Kvarstår problemen med flödet måste uppsamlingspåsen, katetern eller båda delarna bytas ut.

Så minskar du risken för komplikationer

Risken för komplikationer kan minskas genom noggrann handhygien före all hantering av katetern, regelbundna kateterbyten enligt vårdgivarens rekommendationer samt ett tillräckligt vätskeintag, vilket hjälper till att hålla urinvägarna rena och flödet igång. Kontakta alltid vården om du får feber, smärta eller märker förändringar i urinens utseende eller lukt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online