Blod är en komplex blandning av celler, proteiner, små kemiska molekyler och förstås vatten. Utsöndringssystemet har till uppgift att filtrera bort ämnen som kroppen inte behöver, liksom överskottsvatten. Filtreringen sker i mikroskopiskt små tubuli i njurarna, där ämnena pressas ut ur blodet, varpå vissa ämnen får diffundera tillbaka igen.
Utsöndringssystemet börjar med njurarna, där urin bildas genom att blodet filtreras. Urinen rinner ner via urinledarna till urinblåsan och lämnar till slut kroppen genom urinröret.
Filtreringen sker i en mikroskopisk del av njuren som kallas nefronet. Blodkärlen är samlade i en del av nefronet som benämns glomerulus, eller njurklotet. Eftersom blodkärlet som lämnar glomerulus är smalare än det som leder in, står blodet i detta område under ett mycket högt tryck.
Hos människan är en av utsöndringssystemets viktigaste uppgifter att filtrera bort kvävehaltiga avfallsämnen, som bildas när proteiner och nukleinsyror bryts ner. Det vanligaste kvävehaltiga avfallsämnet hos människan är urea, även kallat urinämne.
Vattenlevande djur utsöndrar oftast kväve i form av ammoniak, medan djur som fåglar och ödlor i stället utsöndrar urinsyra.
När hjärtats slag driver blodet genom glomerulus pressas vatten och små kemiska ämnen, så kallade lösta ämnen (däribland urea), genom kapillärernas väggar in i en struktur som kallas Bowmans kapsel. Blodceller och proteiner är för stora för att passera och stannar därför kvar i blodet.
Resten av nefronet har till uppgift att föra tillbaka en del av vattnet och de lösta ämnena till blodet, för att kroppens blodkemi ska hållas i balans. Övriga delar av nefronet omfattar den proximala tubulus, den distala tubulus och Henles slinga. Ökenlevande djur sparar vatten genom att ha en extra lång Henles slinga – just den del som gör det möjligt för vatten att återabsorberas till blodet.
Om utsöndringssystemet inte kan filtrera bort tillräckligt mycket urinsyra kan urinsyrakristaller ansamlas i blodet. Detta kallas gikt. Kristallerna kan fastna i leder, till exempel tålederna, eller orsaka njursten. Det finns läkemedel, exempelvis kolchicin, som kan behandla gikt.
Infektioner eller autoimmuna sjukdomar kan orsaka nefrit, en inflammation i glomerulus.
Nefros uppstår när glomerulus läcker protein, vilket normalt inte bör utsöndras i större mängder.
Det finns många typer av njursten med olika orsaker. De bildas av kristaller av kalcium, urinsyra eller andra ämnen och kan bli så stora att de fastnar i njuren eller urinledaren. Njursten kan krossas med ultraljud, men ibland krävs kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online