När en patients njurar inte längre fungerar blir långvarig dialys nödvändig. För att förebygga infektioner i blodbanan och förträngningar i blodkärlen föredras en permanent vaskulär åtkomst framför en tunnelerad kateter för korttidsbruk. Permanent tillgång till kärlsystemet skapas antingen genom en arteriovenös fistel eller en graft (kärlprotes). Vilket alternativ som väljs beror på flera faktorer, bland annat venkvalitet, tidsplan och patientens hälsa.
En arteriovenös (AV-)fistel förbinder en ven direkt med en artär under huden. En stor ven används, ofta från underarmen vid handleden eller från armen nära armbågen.
En AV-graft är en syntetisk kärlprotes som förbinder artären med venen. Proteten är tillverkad av samma material som används i teflonbeläggningar och utgörs vanligtvis av ett rör med 6 mm diameter.
Om patientens vener är av dålig kvalitet – det vill säga för trånga eller tunna – är en graft det föredragna alternativet. Graft rekommenderas också för patienter som röker eller lider av diabetes, eftersom deras blodkärl ofta är mindre lämpade för en fistel.
Efter att en fistel anlagts krävs minst 8–12 veckor innan den hunnit bli tillräckligt stor och stark för dialys. Om dialys behövs tidigare placeras en tunnelerad kateter som övergångslösning för korttidsbruk.
En graft kan däremot tas i bruk redan omkring två veckor efter operationen, vilket gör den till ett snabbare alternativ när tiden är knapp.
Fisteln är betydligt mer hållbar än graften. Enligt den kärlkirurgiska kliniken vid University of California, San Diego drabbas hälften av alla grafts av koagulering (blodpropp) inom det första året.
Forskare vid Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health har visat att män yngre än 72 år får färre komplikationer med fistlar än med grafts. Kvinnor under 72 år uppvisar däremot färre komplikationer med grafts. Dessa skillnader kan bero på variationer i kärlanatomi mellan könen.
De flesta risker som är förknippade med permanent dialysåtkomst är lägre med en fistel än med en graft. Bland dessa risker ingår blodproppar, infektioner samt minskat blodflöde till handen, så kallat stöldsyndrom.
I de flesta fall är en arteriovenös fistel det bästa valet tack vare sin högre hållbarhet och lägre riskprofil. Beslutet bör dock alltid fattas individuellt tillsammans med behandlande läkare, med hänsyn till patientens kärlförhållanden, sjukdomshistoria och behov av snabb dialysstart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online