Att bli organdonator är inte något för alla, men vissa människor har av olika skäl en stark önskan att donera organ. Ett av de största behoven inom transplantation är njurdonatorer, eftersom många patienter står i kö för en ny njure. Att donera en njure som levande donator är möjligt eftersom en frisk människa klarar sig bra med en fungerande njure.
Kontakta ditt lokala sjukhus eller dialyscenter. Där finns personal som är specialiserad på organdonationer. Du får en tid bokad för att komma in och fylla i det pappersarbete som krävs för att påbörja donationsprocessen.
Genomför det första mötet. Vid det första officiella besöket fyller du i nödvändiga formulär. Du behöver kunna visa legitimation som bevis på din ålder, och ofta finns en psykolog eller kurator på plats som ställer frågor. Att donera ett organ kan vara en känslomässigt påfrestande upplevelse, därför vill vårdpersonalen försäkra sig om att du som donator verkligen förstår vad du ger dig in på. Därefter får du en ny tid för en fullständig hälsoundersökning och blodprov.
Lämna en läkarundersökning. Läkaren går igenom din fullständiga sjukdomshistoria. Du kontrolleras bland annat för smittsamma sjukdomar, cancer, högt blodtryck, hjärtsjukdom samt njurproblem eller njursten. Sådana besvär innebär oftast att du inte kan godkännas som donator. Andra faktorer, exempelvis övervikt, utesluter inte donationen direkt men kommer att noggrant bedömas.
Utöka utredningen med blodprover och bilddiagnostik. Läkaren tar ett fullständigt blodstatus och fastställer din blodgrupp. Ditt blod matchas också mot sex olika vävnadstyper, vilket krävs för att organet ska passa mottagaren så bra som möjligt. Flera tester görs dessutom för att säkerställa att dina njurar fungerar som de ska. Ett exempel är angiografi, där kontrastmedel sprutas in i blodkärlen och når njurarna, som filtrerar det – läkaren följer processen via magnetkamera (MR) för att kontrollera att filtreringen sker korrekt. Andra undersökningar kan vara datortomografi (CT) eller ultraljud för att utesluta skador eller blockeringar i njurarna. Ett urinprov görs också för att säkerställa att njurarna gör sig av med avfallsämnen på rätt sätt.
Vänta på besked och eventuell operation. Om du godkänns placeras du på en donatorlista. När din njure behövs får du ett telefonsamtal med information om när och var du ska infinna dig för operationen. Kirurgiska metoder har utvecklats mycket, och njuren tas numera oftast bort via laparoskopi, så kallad titthålskirurgi, med ett litet snitt nära naveln. Det innebär kortare återhämtning och mindre ärrbildning än förr. Vid behov tas njuren dock istället ut genom ett traditionellt snitt i buken. De flesta levande donatorer återhämtar sig helt inom några veckor och kan leva ett normalt liv med sin kvarvarande njure.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online