Polycystisk njursjukdom (PKD) är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av att kluster av godartade, vätskefyllda cystor växer i njurarna. Med tiden kan cystorna få njurarna att förstoras och försämra deras funktion. Sjukdomen kan även leda till högt blodtryck, både hos äldre män och hos andra patientgrupper, vilket gör tidig upptäckt och regelbunden uppföljning särskilt viktig.
Enligt Mayo Clinic kan personer med polycystisk njursjukdom uppleva smärta i ryggen eller på sidan av kroppen på grund av förstorade njurar. Andra vanliga symtom är huvudvärk, ökat bukomfång, förändringar i urinering samt komplikationer som njursten och i svårare fall njursvikt. Många upplever också trötthet och blod i urinen, vilket kan vara tecken på att njurarnas funktion påverkas.
Äldre manliga patienter med polycystisk njursjukdom riskerar att utveckla komplikationer till följd av högt blodtryck, exempelvis hjärtsjukdom, stroke eller ytterligare njurskador. Cystorna kan även sprida sig till levern, och patienter med tillståndet kan drabbas av problem med tjocktarmen samt avvikelser i hjärtklaffarna. Regelbundna kontroller hos läkare är därför viktiga för att upptäcka och hantera dessa komplikationer i tid.
För att fastställa antal och storlek på cystorna kan läkare använda olika bilddiagnostiska metoder, såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI). Ultraljud är oftast den första och enklaste undersökningen, medan CT och MRI kan ge mer detaljerad information om njurarnas tillstånd och cystornas omfattning.
Högt blodtryck som orsakas av polycystisk njursjukdom behandlas ofta med läkemedel, exempelvis ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzym-hämmare), som skyddar njurarna samtidigt som blodtrycket sänks. Smärtsamma cystor kan behandlas med medicinering eller genom kirurgi för att tömma vätskan ur cystorna. I de fall njurfunktionen sviktar allvarligt kan dialys eller njurtransplantation bli aktuellt.
Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande, både fysiskt och känslomässigt. Äldre män med polycystisk njursjukdom kan därför ha stor nytta av psykologiskt och emotionellt stöd, exempelvis genom samtal med en kurator, psykolog, psykiater eller själasörjare. Stöd från närstående och patientföreningar kan också bidra till en bättre livskvalitet och hjälpa patienten att hantera sjukdomen i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online