Radiokontrastmedel gör organ och kroppsstrukturer tydligare synliga vid röntgenundersökningar och andra bilddiagnostiska undersökningar. Samtidigt ökar medlet risken för akut njursvikt, vilket innebär att viss försiktighet alltid måste iakttagas vid medicinsk bildtagning.
Radiokontrastmedel kan orsaka kontrastmedelsinducerad nefropati (CIN), det vill säga en njurskada som uppträder efter användning av kontrastmaterial. Dr Marc Schweiger, kardiolog vid Baystate Medical Center, uppskattar att tillståndet drabbar en till tre procent av de patienter som genomgår hjärt-kärlingrepp där kontrastmedel används. Radiokontrastmedel minskar blodflödet till njurarna, vilket kan utlösa njurskador.
Njurskadan vid CIN leder till en plötslig och kraftig försämring av njurfunktionen. När njurarna slutar fungera som de ska samlas vätska och avfallsämnen upp i blodet. Nedsatt njurfunktion ger dessutom en obalans i kroppens elektrolytnivåer.
Flera faktorer ökar risken för att utveckla CIN, bland annat lågt blodtryck, redan befintlig njursjukdom eller nedsatt njurfunktion, hög ålder, diabetes, anemi och hjärtsvikt.
Intravenösa radiokontrastmedel delas in i joniska (högosmolära) och icke-joniska (lågosmolära) preparat. Icke-joniska kontrastmedel har färre biverkningar än joniska varianter och medför även en lägre risk för allergisk reaktion.
Society for Cardiovascular Angiography and Interventions publicerade år 2006 ett konsensusdokument om hur CIN kan förebyggas. Rekommendationerna innefattar att kontrollera njurfunktionen i förväg, säkerställa god vätsketillförsel samt avbryta behandling med NSAID-läkemedel (icke-steroida antiinflammatoriska preparat) innan ingrepp som kräver radiokontrastmedel. Hos patienter med förhöjd risk används kontrastmedel med låg osmolalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online