Om du misstänker att något inte står rätt till med dina njurar bör du undersökas för eventuell njursjukdom. Återkommande infektioner i njurarna eller urinvägarna kan vara ett tidigt tecken på kronisk njursjukdom, även hos en i övrigt frisk person. Patienter med diabetes, systemiska sjukdomar och andra tillstånd som kan påverka organen bör därför kontrolleras regelbundet för att övervaka njurfunktionen.
Ett njurtest ger svar på frågor om hur dina njurar mår och om de fungerar som de ska. Här går vi igenom hur undersökningen går till, steg för steg.
Besök din läkare för att diskutera hur det står till med dina njurar. Berätta allt som kan vara relevant: aktuella besvär och sjukdomar, vilka mediciner du använder, vilka symtom du upplever samt eventuell sjukdomshistoria som rör dina bekymmer.
Blodprov tas antingen på läkarmottagningen eller på ett laboratorium som du blir remitterad till. Laboratoriet analyserar kreatininnivån i ditt blod och skickar sedan resultaten till den behandlande läkaren.
Kreatinin är ett avfallsämne som bildas vid muskelomsättningen och som normalt filtreras bort av njurarna. Förhöjda kreatininvärden kan tyda på att njurarna inte fungerar fullt ut.
Kontakta din läkare via telefon eller vid ett återbesök för att gå igenom laboratoriets svar. Utifrån kreatininvärdet tillsammans med din ålder, kön och andra relevanta faktorer beräknar läkaren en uppskattning av din njurfunktion, ofta som ett så kallat eGFR-värde (glomerulär filtrationshastighet).
Om testresultaten visar risk för njursjukdom eller en farligt låg njurfunktion remitteras du vidare till en nefrolog, det vill säga en specialist i njursjukdomar, för ytterligare utredning och behandling.
Utöver blodprov kan njurfunktionen även bedömas med urinprov, där man mäter förekomsten av albumin eller protein. Spår av protein i urinen kan vara ett tidigt tecken på njurskada, långt innan blodvärden påverkas. Vid behov kan även ultraljud av njurarna användas för att studera deras storlek och struktur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online