Kreatinin är ett ämne som kroppen bildar naturligt när musklerna bryter ner kreatinfosfat under muskelarbete. Processen pågår kontinuerligt och dess tempo styrs bland annat av hur aktiv en person är och hur mycket muskelmassa hen har. En viss mängd kreatinin i blodet är helt normalt, men förhöjda värden kan vara en signal om att något inte står rätt till i kroppen.
Njurarna är nyckeln till att förstå varför en persons kreatininnivå är hög. Ofta pekar förhöjda värden direkt på kroppens filtrationssystem och hur det fungerar. Det som väcker störst oro hos läkarna är en nedsatt njurfunktion, eftersom njurarna normalt filtrerar bort kreatininet från blodet och utsöndrar det med urinen. När filtrationen sviktar stiger alltså värdet i blodet.
Eftersom kreatinin bildas i samband med muskelarbete är det logiskt att koncentrationen är högre hos personer med välutvecklad muskulatur. Därför ses ofta högre kreatininvärden hos yngre och fysiskt aktiva individer, medan spädbarn och äldre naturligt har lägre nivåer. Även kostvanor kan spela in – ett stort intag av kött kan tillfälligt lyfta värdet.
Hypertoni, högt blodtryck och diabetes kan skada kroppens förmåga att filtrera blodet. Denna funktion sköts huvudsakligen av njurarna, och skador på filtrationen kan leda till onormalt höga eller förhöjda kreatininnivåer. Allt hänger samman med njurarnas arbete. Ett förhöjt kreatininvärde kan därför berätta något mycket viktigt om din kropp – både om hur du behandlar den och om vad du stoppar i dig.
Läkare har flera verktyg för att mäta en persons kreatininnivåer. För att få ett bra mått på patientens njurfunktion görs ofta ett så kallat kreatininclearance-test. Testet går ut på att man med hjälp av en formel beräknar halten kreatinin i blodet i relation till den mängd som utsöndras i urinen under ett dygn, det vill säga 24 timmar. Normalvärdena ligger vanligtvis kring 60–105 mikromol per liter för män och 45–90 mikromol per liter för kvinnor, men referensintervallen kan variera mellan olika laboratorier.
Ett förhöjat kreatininvärde ger i sig inte läkarna särskilt mycket information. Ytterligare tester behöver därför göras för att förstå exakt vad som pågår i kroppen och varför den antingen producerar mer kreatinin eller inte filtrerar bort det kreatinin som redan finns. En urinundersökning av kemiskt och biologiskt innehåll, tillsammans med röntgen eller andra bilddiagnostiska metoder som ultraljud eller datortomografi, ger läkarna en mer komplett bild och gör det möjligt att fastställa varför kreatininnivån är förhöjd.
Att hålla koll på sina kreatininvärden är ett enkelt sätt att få en inblick i njurarnas hälsa. Om ett blodprov visar förhöjda värden bör du alltid kontakta din läkare för vidare utredning. Tidig upptäckt av nedsatt njurfunktion ökar nämligen möjligheterna till behandling och ett gott utfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online