Njurcystor och högt blodtryck hänger ofta samman som centrala inslag vid polycystisk njursjukdom – en ärftlig sjukdom där vätskefyllda cystor växer och gradvis skadar njurarna samt andra viktiga organ. Om sjukdomen inte kommer under kontroll kan den leda till njursvikt och behov av dialys eller njurtransplantation.
Det finns två huvudformer av polycystisk njursjukdom (PKD): autosomalt dominant PKD och autosomalt recessivt PKD. Den dominanta varianten ger oftast inga märkbara symtom förrän i vuxen ålder, medan den recessiva formen visar sig redan vid födseln eller under tidig barndom.
PKD är en genetisk sjukdom som gör att njurarna utvecklar ett stort antal vätskefyllda cystor. När cystorna växer sig stora försämras njurens förmåga att fungera. Detta kan i slutändan leda till njursvikt, behov av dialys eller transplantation, och i vissa fall till döden.
Kan njurcystor alltså orsaka högt blodtryck? Ja – hypertoni är faktiskt det vanligaste tecknet på PKD och dess cystor. Enligt National Kidney Foundation kan patienter ibland drabbas av huvudvärk kopplad till det förhöjda blodtrycket, eller så upptäcker läkaren hypertoni i samband med en rutinmässig hälsokontroll.
Den autosomalt dominanta formen är den vanligaste typen av PKD och drabbar främst yngre vuxna och medelålders personer. Enligt PKD Foundation drabbar högt blodtryck omkring 60–70 procent av alla med ADPKD, och hypertoni börjar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Hela hälften av alla personer med ADPKD som ännu har normal njurfunktion lider redan av högt blodtryck.
Hypertoni vid ADPKD behandlas oftast med så kallade ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare) eller angiotensinreceptorblockerare (ARB). Dessa läkemedel hjälper till att skydda njurarna samtidigt som blodtrycket hålls under kontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online