1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Viktiga omvårdnadsdiagnoser vid njursvikt

Njurarna bildar urin genom att filtrera bort vatten och avfallsämnen från blodet, som sedan leds till urinblåsan för lagring. Njurfunktionen kan upphöra (njursvikt) till följd av diabetes, läkemedelsrelaterade skador (till exempel vissa antibiotika eller cellgiftsbehandling) eller hjärt-kärlsjukdom. Omvårdnadsdiagnoser är strukturerade problemformuleringar som styr planeringen av vården. Nedan följer flera vanliga omvårdnadsdiagnoser som gäller patienter med njursvikt.

1. Rubbad vätskebalans relaterad till nedsatt njurfunktion

Blodet pumpas från lungorna till hjärtat och vidare ut till resten av kroppen. Vid njursvikt belastar överskottsvätska i cirkulationen hjärtat, vilket höjer blodtrycket. Blir hjärtat överbelastat kan vätska tränga tillbaka ut i lungorna – personen drabbas av andnöd och hjärtsvikt kan uppstå. Typiska tecken är svullnad i ansikte, armar och ben, viktökning samt andningssvårigheter.

Sjuksköterskan lyssnar efter vätska i lungorna med stetoskop och bedömer andningen, både frekvens och arbetsinsats. Har patienten svårt att andas kan intubation krävas, där en respirator tar över andningen, tills överskottsvätskan avlägsnats med dialys.

2. Hög risk för skada relaterad till hyperkalemi (förhöjt kaliumvärde)

Kalium är livsviktigt för hjärtats, musklernas och nervernas normala funktion. Överskott normaliseras vanligen av njurarna, men vid njursvikt kan hyperkalemi utlösa arytmier – onormala hjärtrytmer som kan bli dödliga.

Sjuksköterskan granskar laboratorieresultaten för kaliumnivån. Är värdet förhöjt underrättas läkaren, som kan ordinera intravenös glukos, insulin och kalcium för att förflytta kalium från blodbanan in i cellerna igen. Patienten övervakas samtidigt för symtom som muskelsvaghet, trötthet och svag puls. I svåra fall krävs dialys för att korrigera kaliumnivån.

3. Komfortstörning relaterad till trötthet

Benmärgen, den svampiga delen inuti benen, bildar röda blodkroppar som transporterar syre till kroppens vävnader. När behovet av syre ökar utsöndrar njurarna hormonet erytropoietin, som stimulerar benmärgen att producera fler röda blodkroppar. Vid njursvikt sjunker erytropoietinnivåerna, produktionen av röda blodkroppar minskar och kroppen får inte tillräckligt med syre. Det gör att en person med njursvikt ofta känner sig svag och uttröttad.

Sjuksköterskan kan underlätta vardagen genom att hjälpa patienten efter behov och minimera störningar under natten, så att vila och återhämtning möjliggörs.

4. Ångest relaterad till medicinsk diagnos

Det är helt normalt att reagera med ångest när man får beskedet att man har njursvikt. Svår ångest kan dock vara försvagande, och sjuksköterskan behöver bedöma hur stark patientens oro är. Hon bör tala med lugn röst och använda enkla, tydliga meningar. Ett ångestdämpande läkemedel kan ges om patienten önskar det.

När nervositeten lagt sig är patienten mer avslappnad och bättre rustad att ta till sig information om sin sjukdom och hur han eller hon bäst sköter sin egen hälsa.

Sammanfattning

Kroppen hamnar i obalans när njurarna slutar fungera. Sjuksköterskor, som befinner sig i frontlinjen i vården av människor med njursvikt, arbetar utifrån omvårdnadsdiagnoser för att kunna erbjuda bästa möjliga vård.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online