Biverkningar och komplikationer i samband med njurdialys kan variera beroende på vilken typ av behandling patienten får. Det finns två huvudtyper av dialys: hemodialys, den vanligaste formen där blodet cirkuleras utanför kroppen genom en maskin, och peritonealdialys, där bukhinnan används som naturligt filter för blodet.
Här går vi igenom de vanligaste biverkningarna och vad du bör känna till.
Lågt blodtryck är en av de mest förekommande biverkningarna under dialysbehandling. Det beror ofta på att vätska avlägsnas från kroppen för snabbt, vilket kan ge yrsel, illamående och trötthet. Torr eller kliande hud är också vanligt bland dialyspatienter.
Ett välkänt problem vid peritonealdialys är bråck. När en kateter förs in i buken kan bukmusklerna försvagas. Trycket från dialysvätskan mot muskulaturen kan då leda till att bukväggen slits och att ett bråck bildas.
Under dialysbehandling, när vätska lämnar kroppen snabbt eller när stora mängder vätska avlägsnas samtidigt, kan musklerna drabbas av kramper. Det gäller särskilt benmusklerna, men kramper kan även uppstå i andra delar av kroppen.
Åtkomststället – alltså platsen där nålen eller katetern sitter – medför en förhöjd risk för infektion. Området kan bli inflammerat eller täppas till av blodproppar. Eftersom många patienter använder blodförtunnande läkemedel kan även blödningar uppstå kring åtkomststället.
Dialys innebär en liten men reell risk för att drabbas av blodburna infektioner som hepatit B och hepatit C. Vid peritonealdialys finns dessutom risk för bukhinneinflammation (peritonit), som kräver snabb medicinsk behandling.
Kontakta din vårdgivare om du upplever kraftig yrsel, feber, rodnad eller svullnad kring åtkomststället, eller om symtomen blir värre efter behandling. Regelbundna kontroller hjälper till att upptäcka och hantera biverkningar i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online