Kronisk njursvikt uppstår när njurarna inte längre kan avlägsna avfallsprodukter och gifter från kroppen på ett tillräckligt sätt. Sjukdomsprocessen är långsam och utvecklas gradvis över flera månader eller år. Med tiden blir njurarna så skadade att de inte längre klarar att utsöndra avfallsämnen eller reglera kroppens känsliga vätskebalans, vilket i slutändan leder till njursvikt i slutstadiet.
En omvårdnadsplan vid kronisk njursvikt omfattar regelbunden bedömning av patienten, övervakning av nutrition samt arbete för att minska risken för infektion.
De flesta patienter med kronisk njursvikt behöver genomgå hemodialys eller en njurtransplantation. Omvårdnaden vid dessa två behandlingar innefattar regelbundna bedömningar av patientens tillstånd.
En omvårdnadsplan för kronisk njursvikt bör omfatta frågor till patienten om urinproduktion och eventuella svårigheter att urinera. Även urinens färg och mängd bör bedömas, och onormala färgförändringar ska omedelbart rapporteras till läkaren. Patienten bör dessutom bedömas med avseende på viktfluktuationer eller ödem i extremiteterna.
Sjukdomshistoria, vitalparametrar, hudturgor samt medvetandegrad och mental klarhet bör också ingå i bedömningen. Om patienten befinner sig i ett postoperativt skede ska vitalparametrarna kontrolleras varannan till var fjärde timme, eller enligt läkares anvisning.
En omvårdnadsplan för patienter med kronisk njursvikt innefattar oftast omvårdnadsdiagnosen näringsobalans. Obalansen beror på uremi samt på de kostrestriktioner som patienten behöver följa. Det dietetiska intaget kan därmed bli mindre än vad som krävs för att upprätthålla en god näringsbalans.
Omvårdnadsplanen bör innehålla åtgärder som övervakning av vätskeintag och urinutgång samt administrering av antiemetika mot illamående, om sådana ordinerats. Små måltider och näringsrika mellanmål bör erbjudas och uppmuntras. Munvård före måltider kan hjälpa till att förbättra patientens aptit och smakupplevelse.
Om näringsobalansen blir allvarligare kan total parenteral nutrition (TPN) bli nödvändig. Då bör TPN-stället övervakas regelbundet, liksom alla andra intravenösa linjer.
Patienter med kronisk njursvikt löper ökad risk för infektion på grund av ett nedsatt immunförsvar. En omvårdnadsplan bör därför omfatta basala hygienrutiner och korrekt handhygien.
Antalet vita blodkroppar bör övervakas, eftersom det ger värdefull information om huruvida en infektion föreligger. Intravenösa linjer utgör dessutom en möjlig ingång för skadliga mikroorganismer. IV-linjer, insticksställen och vitalparametrar bör därför kontrolleras var fjärde till var sjätte timme med avseende på infektionstecken, rodnad eller andra avvikelser.
Uppmuntra patienten till rörelse, positionsändringar, hostning och djupandningsövningar så snart det är möjligt, eftersom detta hjälper till att förebygga luftvägsinfektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online