1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Njurarteriografi – vad är det och hur går undersökningen till?

Vad är njurarteriografi?

Njurarteriografi är en medicinsk undersökning där röntgen används för att avbilda njurartärerna – de blodkärl som försörjer njurarna med syresatt blod. Undersökningen utförs genom att ett kontrastmedel injiceras i artärerna, varefter en serie röntgenbilder tas. Metoden används främst för att diagnostisera och i vissa fall även behandla sjukdomar som drabbar njurens blodkärl.

Tillstånd som kan undersökas

  • Förträngning av njurartären (stenos)
  • Aneurysm – utbuktningar i kärlväggen
  • Arteriovenösa missbildningar – onormala förbindelser mellan artärer och vener i njuren
  • Dissektion – en bristning i njurartärens vägg
  • Emboli – en propp som blockerar artären

Förberedelser inför undersökningen

Innan ingreppet kan du bli ombedd att:

  • Fasta i flera timmar i förväg så att magen är tom.
  • Ordna med transport hem, eftersom du kan få sedering och inte bör köra bil själv.
  • Göra uppehåll med blodförtunnande läkemedel eller kosttillskott, eftersom dessa kan öka risken för blödning. Avbryt aldrig medicinering utan att först rådfråga din läkare.
  • Berätta för läkaren om eventuella allergier, i synnerhet mot kontrastmedel eller jod.

Så går undersökningen till

Njurarteriografi görs oftast som en poliklinisk åtgärd, det vill säga att du normalt inte behöver stanna kvar på sjukhuset över natten. Under undersökningen:

  • Du ligger på ett undersökningsbord och en venkateter läggs i en ven, vanligen i armen, armbågen eller handen.
  • Lokalbedövning ges vid ljumsken eller armen, där katetern ska föras in.
  • Radiologen för in en tunn plastslang, en kateter, i en artär – oftast i ljumsken, ibland i armen – och guidar den försiktigt upp till njurartärernas höjd.
  • Kontrastmedel sprutas in genom katetern i njurartärerna.
  • Röntgenbilder tas före, under och efter injektionen för att bedöma blodflödet och kärlens utseende.
  • När alla bilder har tagits tas katetern bort och tryck läggs på insticksstället för att förhindra blödning.

Efter undersökningen

Du övervakas en tid efteråt för att säkerställa att inga komplikationer uppstår. Det är vanligt att känna viss smärta eller obehag vid insticksstället; detta kan oftast lindras med receptfria värktabletter. Undvik ansträngande aktiviteter och tunga lyft i upp till 24 timmar. Drick dessutom rikligt med vätskor – det hjälper kroppen att göra sig av med kontrastmedlet.

Återhämtning

De flesta kan återuppta sina vanliga aktiviteter redan dagen efter undersökningen.

Möjliga risker

Njurarteriografi betraktas som en säker metod, men liksom vid alla medicinska ingrepp finns vissa risker, till exempel:

  • Allergisk reaktion mot kontrastmedlet
  • Blödning eller blåmärken vid insticksstället
  • Infektion vid insticksstället
  • Skada på njurartären
  • Njurskada (sällsynt)

Tala alltid med din läkare om de möjliga riskerna och fördelarna med undersökningen innan du fattar beslut.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online