Utan dialys kommer njurarna så småningom att sluta fungera helt, vilket leder till uremi – en farlig ansamling av gifter i blodet – och i förlängningen multiorgansvikt. Hur snabbt detta sker varierar från person till person och beror främst på vilken underliggande njursjukdom patienten har samt på den allmänna hälsan och övriga sjukdomstillstånd.
I genomsnitt är den förväntade livslängden utan dialys cirka 2–3 veckor efter det att njurfunktionen upphört helt, men vissa patienter kan överleva i flera månader. Detta beror bland annat på hur mycket restfunktion njurarna har kvar, vätskeintaget och den individuella situationen.
Livskvaliteten försämras dock ofta betydligt under denna tid på grund av de allvarliga komplikationer som uremi medför, exempelvis:
• Svår trötthet och svaghetskänsla
• Illamående och kräkningar
• Vätskeansamling i kroppen, ofta i ben och lungor
• Elektrolytrubbningar, till exempel höga kaliumvärden
• Acidos (försurning av blodet)
• Förvirring och i slutskedet koma
Patienter som väljer att inte påbörja dialys kan också drabbas av psykiskt lidande, depression och ångest, kopplat både till själva sjukdomen och till de begränsningar den medför i vardagen och i sociala relationer. Det är därför viktigt att få stöd från vårdteamet, anhöriga eller kurator under denna tid.
Det är viktigt att komma ihåg att dialys inte botar njursjukdomen. Det är en livsuppehållande behandling som hjälper personer med njursvikt i slutstadiet att hantera sitt tillstånd, förlänga livet och förbättra livskvaliteten. Beslutet om att avstå från dialys bör alltid tas i samråd med läkare och vårdpersonal, med utgångspunkt i patientens egna värderingar, önskemål och medicinska situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online