1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kronisk njursjukdom och högt kalium: så förstår och hanterar du hyperkalemi

Kronisk njursjukdom (CKD) försämrar njurarnas förmåga att filtrera bort överskott av kalium från blodet. Det ökar risken för hyperkalemi – ett tillstånd med farligt höga kaliumhalter i blodet som kan störa hjärtats rytm.

Njurarna renar blodet från slaggprodukter och reglerar kroppens salt- och vätskebalans. Sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och högt blodtryck kan belasta njurarna och med tiden leda till den gradvisa funktionsförlust som kännetecknar kronisk njursjukdom.

En hälsosam vikt, regelbunden motion och en balanserad kost minskar risken. Men här finns en utmaning: frukt och grönsaker är viktiga för den allmänna hälsan, men många innehåller mycket kalium. Vid nedsatt njurfunktion kan kroppen ha svårt att göra sig av med överskottet, vilket gör att kalium ansamlas i blodet.

Här följer en praktisk guide för dig som har kronisk njursjukdom eller löper risk att utveckla den.

Vad är kalium – och varför är det viktigt?

Kalium är ett livsviktigt mineral som bidrar till att balansera kroppens vätskor, stödjer nervsignaleringen och gör muskelkontraktioner möjliga – inklusive de muskler som styr hjärtslag och andning. Den normala koncentrationen av kalium i blodet ligger mellan 3,5 och 5,0 mmol/L.

När kaliumintaget överstiger njurarnas förmåga att utsöndra det stiger blodvärdet. Förhöjda nivåer kan utlösa hjärtarytmier, vilket i värsta fall kan bli livshotande.

Så leder kronisk njursjukdom till hyperkalemi

I normala fall filtrerar njurarna ut överskottskalium, som sedan lämnar kroppen med urinen. När sjukdomen fortskrider saktar den filtreringen ner och kalium börjar ansamlas i blodet. Därför blir det extra viktigt att hålla koll på kaliumintaget via kosten när man har kronisk njursjukdom.

Obehandlad hyperkalemi stör hjärtats elektriska aktivitet och kan orsaka allvarliga, potentiellt dödliga arytmier. Regelbundna blodprover och uppföljning hos vården är därför avgörande.

Läkemedel som kan höja kaliumnivåerna

Vissa vanliga mediciner kan höja kaliumhalten i blodet, bland annat:

  • Kaliumbesparande diuretika (vattendrivande läkemedel)
  • ACE-hämmare
  • Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
  • Vissa betablockerare
  • Vissa blodförtunnande läkemedel

Ändra aldrig dina mediciner på egen hand – diskutera alltid eventuella förändringar med din läkare eller behandlande vårdpersonal.

Symtom på högt kalium

Många får få eller inga symtom alls i ett tidigt skede. När symtom väl visar sig utvecklas de ofta gradvis under veckors eller månaders tid.

Vanliga tecken på förhöjt kalium är:

  • Muskelsvaghet
  • Kramp i buken
  • Illamående
  • Domningar eller stickningar
  • Oregelbunden eller svag hjärtrytm
  • Diarré
  • Svimningskänsla eller svimning

Ett hastigt och kraftigt stigande kaliumvärde kan i stället ge:

  • Bröstsmärtor
  • Hjärtklappning
  • Andnöd
  • Kräkning

Sådana symtom är ett akut tillstånd – sök vård omedelbart. Ring 112 om tillståndet är livshotande, eller 1177 för snabb rådgivning.

Kostens roll: ät smart med kalium

För personer med kronisk njursjukdom rekommenderas ofta en kost med fokus på frukt och grönsaker med lågt kaliuminnehåll. Att samarbeta med en dietist hjälper dig att få i dig tillräckligt med näring samtidigt som kaliumet hålls under kontroll.

Livsmedel med lågt kaliuminnehåll

  • Äpplen
  • Paprika
  • Bär (jordgubbar, blåbär, hallon)
  • Tranbär
  • Druvor
  • Gröna bönor
  • Champinjoner
  • Lök
  • Persikor
  • Ananas
  • Vattenmelon
  • Squash (zucchini)

Kom ihåg att portionsstorleken spelar roll – även livsmedel med lågt kaliuminnehåll kan höja blodvärdet om du äter stora mängder.

Livsmedel med högt kaliuminnehåll

Följande livsmedel är kaliumrika och kan behöva begränsas:

  • Sparris
  • Avokado
  • Bananer
  • Cantaloupmelon
  • Kokt spenat
  • Torkad frukt (plommon, russin)
  • Honungsmelon
  • Kiwi
  • Nektariner
  • Apelsiner
  • Potatis
  • Tomater
  • Vintersquash (till exempel pumpa)

Fler tips för en säker kaliumnivå

  • Välj alternativ till mjölk (till exempel risdryck) eller begränsa portionerna av mejeriprodukter.
  • Undvik saltsubstitut som innehåller kaliumklorid.
  • Läs näringsdeklarationen noggrant och håll dig till den angivna portionsstorleken.
  • Följ din ordinerade dialysplan om du genomgår dialys.

Behandling – så kan vården hjälpa till

Utöver kostomläggning kan din läkare rekommendera:

  • Lågkaliumdiet: En individuell kostplan som en dietist tar fram utifrån din livsstil.
  • Diuretika: Läkemedel som ökar utsöndringen av kalium via urinen.
  • Kaliumbindare: Läkemedel som tas via munnen eller rektalt och som binder kalium i tarmen så att det kan lämna kroppen.
  • Omprövning av mediciner: Justerade doser av exempelvis läkemedel mot hjärtsvikt eller högt blodtryck som påverkar kaliumbalansen.

Påbörja, avbryt eller ändra aldrig doseringen av någon medicin eller något kosttillskott utan att först rådfråga din läkare.

Sammanfattning

Kalium är nödvändigt för nervsystemets, cellernas och musklernas funktion – men för höga halter kan vara farliga, särskilt när njurfunktionen är nedsatt. Prata med ditt vårdteam om dina individuella kostbehov och behandlingsalternativ, så att kaliumet hålls inom det säkra intervallet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online