Ett påsigt bäcken i njuren – ofta kallat utvidgat njurbäcken eller pyelektasi – syftar på ett tillstånd där njurbäckenet, en trattformad hålighet i njuren som samlar urin, vidgas bortom sin normala storlek. Njurbäckenets uppgift är att leda urinen från njuren till urinledaren, som i sin tur transporterar urinen vidare till urinblåsan.
När njurbäckenet blir påsigt eller utvidgat kan det tyda på ett underliggande medicinskt tillstånd. Här är de vanligaste orsakerna:
Ett block eller en förträngning i urinvägarna, exempelvis en njursten som fastnat i njurbäckenet eller en förträngning av urinledaren, kan hindra det normala urinflödet. Urinen samlas då upp bakom hindret och orsakar en utvidgning av njurbäckenet.
VUR är ett tillstånd där urin rinner tillbaka från urinblåsan upp i urinledarna och i vissa fall ända fram till njurbäckenet. Denna reflux kan skada njurarna över tid och bidra till att njurbäckenet blir påsigt.
Under graviditeten kan hormonella förändringar och trycket från den växande livmodern leda till att både njurbäckenet och urinledarna vidgas, vilket ger ett påsigt utseende. Detta är oftast ofarligt och går tillbaka efter förlossningen.
Vissa neurologiska sjukdomar, såsom ryggmärgsbråck (spina bifida) eller multipel skleros, kan påverka nervfunktionen och samordningen mellan blåsans och njurens muskler, vilket i sin tur kan orsaka en utvidgning av njurbäckenet.
Vissa personer föds med anatomiska avvikelser, till exempel ett dubbelt urinvägssystem där det finns ett extra njurbäcken, vilket kan leda till utvidgning och ett påsigt utseende redan från födseln.
Svår kronisk njursjukdom kan skada njurarna och njurbäckenet, vilket leder till förlust av elasticitet och en successiv utvidgning.
Allvarliga eller återkommande urinvägsinfektioner kan skada njurar och njurbäcken och orsaka utvidgning över tid.
Ett påsigt njurbäcken upptäcks ofta i samband med medicinsk bildtagning, till exempel ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI). Dessa undersökningar används för att bedöma njurfunktionen och identifiera avvikelser.
Behandlingen beror på den bakomliggande orsaken och kan innebära att man åtgärdar en obstruktion, behandlar VUR, övervakar och hanterar njurfunktionen eller vårdar andra underliggande sjukdomar. I många fall krävs endast regelbunden uppföljning med kontroller.
Kontakta vården om du upplever symtom som smärta i sidan eller ländryggen, feber, frossa, blod i urinen eller svårigheter att kissa. En tidig diagnos minskar risken för bestående njurskador och gör behandlingen enklare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online