Njursten – missuppfattningar, fakta och riskfaktorer du bör känna till

De flesta vet att njursten är smärtsamma. Vad färre känner till är att njursten har blivit allt vanligare under de senaste decennierna. Därför är det viktigt att förstå vad njursten är och vilka riskfaktorer som finns, så att du och din familj kan förebygga problemen i god tid.

Vanliga missuppfattningar

Många tror att ett högt intag av mejeriprodukter orsakar njursten. Faktum är att nyligen genomförda studier visar motsatsen: en kost rik på naturliga kalciumkällor, inklusive mejeriprodukter, kan faktiskt minska risken att drabbas. Kalciumtillskott i tablettform kan däremot öka risken.

Fakta om njursten

Njursten bildas när ämnen i urinen kristalliseras, vanligtvis beroende på att urinen blir alltför koncentrerad. Stenarna börjar små och sitter fast i njuren, där de oftast är helt smärtfria. När de lossnar från njurens väggar kan de däremot orsaka intensiv smärta tack vare sina vassa och ojämna kanter, och i vissa fall kan de blockera urinflödet.

Kalciumoxalatstenar är den klart vanligaste typen, men det finns även urinsyrestenar, struvitstenar, cystinstenar samt stenar kopplade till läkemedel. Den goda nyheten är att de flesta njursten passerar av sig själva utan medicinsk behandling.

Riskfaktorer

Experterna är inte alltid säkra på varför vissa personer utvecklar njursten, men de är överens om flera riskfaktorer:

• Tidigare njursten – en av de största enskilda riskfaktorerna.
• Erblikhet – har någon i familjen drabbats ökar din egen risk.
• Kronisk vätskebrist, som gynnar stenbildning.
• Fetma, långvarig sängliggning och högt blodtryck.
• Sjukdomar som påverkar matsmältningen, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom.
• Kost med mycket protein och salt men lite kalcium.

Dessutom löper män högre risk än kvinnor att utveckla njursten.

Symtom och diagnos

Det mest tydliga symtomet på njursten är smärta. Stenarna upptäcks ofta inte förrän de lossnar från njurväggarna, vilket kan ge mycket kraftig värk. Smärtan brukar börja i sidan eller ryggen men kan stråla ned mot ljumsken. Ofta är den så stark att personen söker vård på sjukhus.

På sjukhuset kan stenarna upptäckas med datortomografi (CT), ultraljud av buken eller röntgen. Blodprov tas ofta för att kontrollera nivåerna av urinsyra och kalcium, och ett särskilt urinprov kan avslöja onormalt stora mängder kristaller och mineraler.

Konsekvenser och behandling

Njursten är mycket smärtsamma, och den som väl passerat en hoppas aldrig behöva uppleva det igen. De flesta njursten orsakar dock inga långsiktiga problem. I sällsynta fall kan komplikationer uppstå om en mycket stor sten blockerar urinledaren eller om mindre stenar blockerar andra delar av njuren, vilket kan leda till återkommande urinvägsinfektioner eller njurskador.

Som minimum bör njursten behandlas genom att dricka stora mängder vatten och hålla sig fysiskt aktiv. Vid mycket stora stenar kan chockvågsbehandling, ultraljud eller specialiserade kirurgiska metoder behövas för att krossa eller avlägsna stenen.