Behandlingsalternativ vid njursvikt: transplantation, hemodialys och peritonealdialys

Kroppens njurar har till uppgift att avlägsna kemiskt avfall från kroppen genom att filtrera det ut via urinen. Med tiden kan njurarna dock slitas ut och börja förlora sin funktion – ett tillstånd som kallas njursvikt. Vanliga symtom är slöhet, svaghet, svullnader i kroppen, stigande kaliumnivåer, nedsatt aptit och trötthet.

Det finns idag inget botemedel mot njursvikt, men flera behandlingsalternativ kan hjälpa kroppen att utföra de uppgifter njurarna inte längre klarar av. Här går vi igenom de tre vanligaste behandlingsformerna.

Njurtransplantation

En njurtransplantation är ett kirurgiskt ingrepp där en njure från en organdonator placeras i kroppen. Dina egna njurar lämnas vanligtvis kvar, så länge de inte orsakar andra problem, exempelvis högt blodtryck.

Ingripet kräver en omfattande operation och du får räkna med att vara inlagd på sjukhus i upp till två veckor. Den transplanterade njuren kan komma antingen från en avliden donator eller från en frisk, levande person – ofta en anhörig. Efter operationen måste du ta mediciner regelbundet och gå på återkommande kontroller hos läkaren för att säkerställa att den nya njuren fungerar som den ska.

Hemodialys

Hemodialys rensar blodet från gifter genom att små mängder blod leds ut ur kroppen, renas och sedan återförs till venerna. Behandlingen utförs vanligtvis på en dialysenhet flera gånger i veckan, men det finns även möjlighet att sköta dialysen hemma.

För att hemodialys ska kunna genomföras behöver du en så kallad åtkomstpunkt på kroppen, där blodet kan flöda in och ut. Det finns tre grundläggande alternativ:

• Fistel – en kirurgisk förbindelse mellan en artär och en ven.
• Kärlprotes (graft) – ett konstgjort rör som förbinder artär och ven.
• Kateter – en slang som förs in i kroppen.

En kateter är oftast en sista utväg och används endast tillfälligt, eftersom den är så invasiv. Läkaren för då in en slang i halsen eller övre bröstet så att blodet kan ledas ut och återföras. Fistlar och kärlproteser kräver en mindre operation där en artär och en ven förbinds i armen eller benet. Två slangar ansluts till förbindelsen – blodet flödar ut genom den ena och tillbaka genom den andra.

Peritonealdialys

Peritonealdialys avlägsnar avfallsämnen och giftiga ämnen från kroppen med hjälp av bukhinnan (peritoneum), som fungerar som ett naturligt filter. Innan behandlingen påbörjas förs en kateter in kirurgiskt i buken. När operationsområdet har läkt helt kan dialysen börja, och denna behandlingsform utförs oftast i hemmet.

Det finns tre grundläggande varianter av peritonealdialys:

• Kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD) – kräver ingen maskin, utan du byter dialysvätska manuellt flera gånger per dag.
• Kontinuerlig cykelassisterad peritonealdialys (CCPD) – en maskin sköter reningen, och endast ett eller två byten per dag krävs.
• Kombinationsmetod – en blandning av båda metoderna, som ofta används hos överviktiga patienter eller de som behöver extra behandling.

Vilken behandling som passar bäst beror på ditt hälsotillstånd, din livsstil och vad din läkare rekommenderar. Diskutera alltid med ditt vårdteam för att tillsammans fatta det bästa beslutet för just dig.