Anemi blir allt vanligare i takt med att kronisk njursjukdom (CKD) fortskrider, särskilt hos patienter med diabetes eller bland dem som behandlas med dialys. Att åtgärda den bakomliggande orsaken kan markant förbättra både symtom och livskvalitet.
Enligt National Institutes of Health har ungefär 1 av 7 personer med njursjukdom även anemi. Risken ökar ju mer njurfunktionen sjunker.
Mild anemi kan vara helt symtomfri, men en mer uttalad anemi vid kronisk njursjukdom ger ofta symtom som:
Anemi kan uppkomma redan i tidiga stadier av sjukdomen, men är vanligast i stadium 3, 4 och 5. Patienter med både diabetes och kronisk njursjukdom drabbas ofta tidigare och svårare.
Risken för anemi stiger i takt med att njursjukdomen framskrider. Du tillhör en högriskgrupp om du:
Fler faktorer som ökar risken för anemi vid njursjukdom är:
Bildningen av röda blodkroppar kräver järn, vitaminer och hormonet erytropoetin (EPO). Störs någon av dessa komponenter uppstår anemi. Vid kronisk njursjukdom delas anemin oftast in i tre kategorier:
Vid anemi kopplad till njursjukdom bildas antingen för få röda blodkroppar, eller så lever cellerna kortare tid än normalt – vilket ger ett nettodeficit.
Behandlingen anpassas alltid efter den specifika orsaken till bristen på röda blodkroppar. Här är de vanligaste alternativen:
Järn är nödvändigt för en sund produktion av röda blodkroppar. Tillskott kan ges via munnen eller intravenöst (i ven). För dialyspatienter samordnas järninfusioner ofta med dialysbehandlingen.
Möjliga biverkningar inkluderar:
Järnbrist förekommer ofta tillsammans med låga nivåer av vitamin B12 eller folsyra. Visar blodproven sådana brister kan läkaren kombinera behandlingen med vitamin B12 eller folsyra.
ESA är injicerbara läkemedel som stimulerar benmärgen att bilda fler röda blodkroppar. De kan ges i samband med dialysbesöken eller administreras hemma efter medicinsk instruktion.
Vanliga biverkningar är:
Vid svår anemi kan en transfusion snabbt höja antalet röda blodkroppar, men den åtgärdar inte det underliggande problemet. Frekventa transfusioner kan leda till antikropps bildning, vilket kan komplicera en framtida njurtransplantation, samt till järnöverbelastning (hemokromatos) som skadar organen.
En effektiv anemivård kräver också god kontroll av njursjukdomen och samtidiga tillstånd som diabetes, hjärtsjukdom och högt blodtryck. Kostförändringar kan behövas, men många järnrika livsmedel är proteinrika, vilket njursjuka ofta behöver begränsa. Rådgivning från en legitimerad dietist säkerställer ett näringsriktigt intag inom ramen för njurvänliga proteinnivåer.
Regelbundna blodprover – inklusive blodstatus och järnundersökningar – är det säkraste sättet att diagnostisera anemi vid kronisk njursjukdom. Kontakta din vårdgivare om du upplever något av symtomen ovan.
Sök akut vård omedelbart om du får något av följande besvär, eftersom de kan tyda på ett livshotande tillstånd:
Sammanfattningsvis är anemi en vanlig komplikation vid kronisk njursjukdom, särskilt i senare stadier, vid diabetes och hos dialyspatienter. Tidig upptäckt och individanpassad behandling kan lindra symtomen och avsevärt förbättra livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online