
Klåda, medicinskt kallad pruritus, är ett mycket vanligt besvär bland personer med avancerad kronisk njursjukdom (CKD) och bland dem som genomgår dialys. Enkla egenvårdsåtgärder kan ibland räcka, men många patienter behöver riktad medicinsk behandling för att få lindring.
Njurarna filtrerar normalt bort avfallsprodukter och överskott av mineraler från blodet. När njurfunktionen försämras ansamlas toxiner i kroppen, vilket kan påverka både nervsystemet och immunförsvaret och ge upphov till den obehagliga känslan av klåda. De exakta mekanismerna forskas fortfarande kring, men teorin om toxikansamling är allmänt accepterad bland nefrologer.
Kronisk njursjukdom indelas i fem stadier, från stadium 1 (lätt skada) till stadium 5 (slutstadium, ESRD). Klåda kan förekomma i samtliga stadier men blir betydligt vanligare ju längre sjukdomen har fortskridit. En kunskapsöversikt från 2020 visade att ungefär 20 % av alla patienter med kronisk njursjukdom upplever klåda, och att prevalensen stiger till omkring 40 % vid slutstadiet av njursvikt. Vissa studier har till och med dokumenterat så höga siffror som 87 % bland dialyspatienter.
Bilden varierar kraftigt mellan olika personer. Vissa märker bara enstaka, lätta irritationsepisoder, medan andra lider av ett ihållande obehag som ofta är värst på natten. Typiska områden är bröst, ansikte samt armar och ben, men klådan kan vara antingen generaliserad eller lokaliserad. Den uppträder ofta utan någon underliggande hudsjukdom, men åtföljs ofta av mycket torr hud (xeros), vilket i sin tur kan leda till sprickbildning och blödning.
Utöver den rent fysiska känslan kan klåda kopplad till kronisk njursjukdom (CKD-aP) störa sömnen och bidra till ångest eller depression. En studie från 2025 kopplade svår klåda till lägre övergripande poäng för livskvalitet hos dialyspatienter.
En optimal vård bygger oftast på samverkan mellan en nefrolog och en specialistutbildad hudläkare (dermatolog) med erfarenhet av hudproblem i samband med njursjukdom. Tillsammans kan de ta fram en individanpassad behandlingsplan som kombinerar lokala och systemiska behandlingsalternativ.
År 2021 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Korsuva (difelikefalin), ett injicerbart läkemedel som ges tre gånger per vecka efter dialysbehandlingen. Korsuva blev det första FDA-godkända läkemedlet som är specifikt indicerat för måttlig till svår klåda hos dialyspatienter.
National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) konstaterar att förhöjda fosfatnivåer i blodet kan förvärra klådan. Vanliga strategier är kostomläggning – med minskat intag av fosforrika livsmedel som bönor, nötter, mejeriprodukter och kött – samt fosfatbindare som tas i samband med måltiderna.
American Academy of Dermatology rekommenderar följande åtgärder:
För att minska risken för flare-ups kan följande hjälpa:
Klåda är ett vanligt och ofta plågsamt symtom vid avancerad kronisk njursjukdom och dialys. Det finns ingen universell bot, men en samordnad strategi som kombinerar god hudvård, kontroll av fosforvärdena och – vid behov – receptbelagd lokal eller systemisk behandling (inklusive det FDA-godkända läkemedlet Korsuva) kan avsevärt förbättra både komforten och livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online