
Tvångssyndrom (OCD – obsessive-compulsive disorder) klassas officiellt som en ångestsjukdom och räknas till ett av de mest svårartade och funktionsnedsättande tillstånden inom denna kategori. Sjukdomen kan allvarligt försämra en persons livskvalitet och påverka allt från arbete och studier till relationer.
Trots att tvångssyndrom i hög grad går att behandla lider många i tystnad på grund av skamkänslor kring sina symtom. Beräkningar visar att cirka 1–2 procent av befolkningen drabbas, ofta med debut i tonåren eller tidig vuxenålder. Att kunna känna igen tecknen kan vara ett avgörande första steg för att hjälpa någon att söka vård.
Endast en kvalificerad yrkesverksam inom psykiatrisk vård kan göra en korrekt bedömning av symtomen och ställa diagnosen OCD med säkerhet. Kontakta din vårdcentral för vidareremiss, alternativt sök direkt hos en privat mottagning.
Alla kan fastna i en tanke då och då. Tankarna blir kliniskt relevanta när de återkommer under lång tid, upplevs som oönskade och skapar uttalad ångest hos personen som bär på dem.
Leta efter fysiska handlingar som görs för att dämpa den oro som tvångstankarna väcker. En person med OCD kan exempelvis ha återkommande tankar om att en katastrof ska drabba en närstående. Personen kan då känna att hen skyddar den anhöriga genom att röra kylskåpsdörren fyra gånger varje gång tanken dyker upp. Ett sådant beteende är en tvångshandling och ett karaktäristiskt symtom på sjukdomen.
Om en person ägnar en timme eller mer per dag åt sina tvångshandlingar är det en stark indikator på tvångssyndrom. Många drabbade rapporterar att tvånget tar betydligt mer tid än så, vilket allvarligt stör vardagslivet.
Nästan alla som lider av tvångssyndrom vet att deras tvångstankar och tvångshandlingar är produkter av den egna hjärnan och saknar verklighetsförankring. Trots detta känner de sig inte kapabla att stoppa tankarna och handlingarna på egen hand. Denna insikt, kombinerad med oförmågan att motstå impulsen, är typisk för OCD.
Tvångssyndrom behandlas framgångsrikt med kognitiv beteendeterapi (KBT), särskilt exponering med responsprevention (ERP), samt i vissa fall läkemedel såsom SSRI-preparat. Ju tidigare hjälp söks, desto bättre är prognosen – att ta steget att prata med en vårdprofessionell är alltid rätt väg framåt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online