Finns det en fobi eller ett ovanligt kliniskt beteende hos personer som skriver anteckningar hela tiden?

Finns det ett namn på behovet att skriva hela tiden?

Ja – både ett överdrivet skrivande och en stark rädsla för att skriva finns beskrivna inom psykiatrin och neurologin. Det vanligaste begreppet för en person som skriver anteckningar oupphörligen är hypergrafi, medan den motsatta reaktionen – en intensiv oro inför att skriva – ofta kallas grafobi eller scriptofobi. De två tillstånden är varandras motpoler, men båda kan påverka vardagen i betydande grad.

Hypergrafi – ett tvångsmässigt skrivbehov

Hypergrafi innebär ett kompulsivt, nästan oemotståndligt driv att skriva. Personen kan fylla anteckningsblock efter anteckningsblock med listor, dagboksanteckningar, brev eller upprepade fraser utan att egentligen vilja det. Tillståndet har kopplats till temporallobs­epilepsi, mani vid bipolär sjukdom samt vissa mediciner och neurologiska förändringar. Många upplever en viss lättnad när de skriver, vilket gör beteendet självförstärkande.

Grafobi – när skrivandet i stället väcker ångest

I andra änden av spektrumet finns grafobi, en onormal och intensiv rädsla för att skriva. Rädslan kan visa sig som tvångsmässig upprepning av vissa bokstäver eller symboler, eller som ett totalt undvikande av skriftliga uppgifter. När personen ändå tvingas skriva kan kraftig ångest uppstå, ofta tillsammans med fysiska symtom som svettningar, darriga händer och hjärtklappning. För den som drabbas kan själva skrivakten kännas plågsam och överväldigande.

Konsekvenser i vardagen

Båda tillstånden kan få allvarliga följder. Vid hypergrafi riskerar arbete, studier och relationer att ta skada av det ständiga skrivandet, medan grafobi kan hindra personen från att klara skriftliga uppgifter på jobbet, i skolan eller i den privata kommunikationen. I svåra fall leder tillstånden till betydande funktionsnedsättning och lidande i det dagliga livet.

När bör man söka hjälp?

Om ett onormalt skrivbeteende – oavsett om det handlar om tvång eller undvikande – stör livskvaliteten rekommenderas kontakt med läkare eller psykolog. Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta vid grafobi, medan hypergrafi behandlas genom att utreda och åtgärda bakomliggande orsaker, exempelvis epilepsi eller affektiv sjukdom. Med rätt stöd går det i de flesta fall att få symtomen under kontroll och återfå en fungerande vardag.