Öronen ger oss en känsla för vår omgivning och utgör ett av människans mest centrala sinnesorgan. Hörseln är avgörande för att upptäcka hot, förstå vad som händer runt omkring oss och för att kunna kommunicera med andra. Hörselns stora betydelse motiverar därför effektiva interventionsmetoder – både för att upptäcka och behandla personer med hörselbesvär och för att skydda de känsliga organen som registrerar ljud i situationer där de riskerar att skadas.
American Speech-Language-Hearing Association (ASHA), grundad 1925, har sedan dess verkat som en garant för yrkesverksamma inom logopedi, audiologi och hörselvetenskap. Inom organisationen ingår programmet Early Hearing Detection and Intervention (EHDI), som innebär att nyfödda undersöks för hörselnedsättning innan de skrivs ut från sjukhuset.
År 2000 screenades endast cirka 40 procent av alla nyfödda i USA, men mindre anslag från EHDI har höjt den siffran till hela 95 procent. Idag diagnostiseras omkring 33 spädbarn per dag i landet som döva eller hörselskadade och får därefter rätt behandling och stöd.
Många skolsystem genomför regelbundna syn- och hörselundersökningar av elever under skoltid. Genom att upptäcka hörselnedsättningar tidigt vill skolorna förhindra att elever onödigt hamnar efter i undervisningen.
Utöver hörselutvärderingar erbjuder vissa skolor och skoldistrikt även specialanpassade simproppar, hörselskydd för jägare och musiker, aural rehabilitering samt utvärdering och anpassning av hörapparater.
Hög ljudnivå som orsakar hörselnedsättning är en av de vanligaste arbetssjukdomarna i USA. Ungefär 30 miljoner amerikaner utsätts regelbundet för farliga ljudnivåer, vilket kan skada de känsliga hårcellerna i innerörat – skador som oftast är permanenta.
Personer som arbetar i bullriga miljöer bör alltid använda hörselskydd, exempelvis silikon- eller skumproppar eller hörselkåpor. Riskfyllda miljöer finns bland annat vid hantering av fyrverkerier, musikkonserter, spelhallar, skytte, biografer, motorcykelåkning och stora idrottsevenemang.
När en hörselnedsättning har upptäckts följer ofta ytterligare åtgärder i form av hörapparater. Den tidigaste tekniken byggde på tunga och otympliga konstruktioner med vakuumrör. Moderna lösningar använder i stället digitalt programmerbara mikrochips och datoriserad anpassning.
Konventionella analoga apparater programmeras av tillverkaren för en viss frekvensgång som anges av en audiolog, och de förstärker alla ljud på samma sätt. Analoga programmerbara apparater ger audiologen möjlighet att anpassa apparaten för olika lyssningsmiljöer, men är samtidigt dyrare. Valet mellan olika typer beror därför på användarens behov, livsstil och budget.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online