Occupational Safety and Health Administration (OSHA) är en amerikansk federal myndighet som ansvarar för tryggheten och hälsan hos anställda på arbetsplatsen. En av myndighetens standarder fastställer hur hög bullernivå en anställd får utsättas för samt vilka skyddsåtgärder arbetsgivaren måste vidta när bullret är för starkt eller pågår under lång tid.
Det mänskliga örat kan uppfatta upp till 400 000 olika ljud och är så känsligt att det registrerar svaga ljud som får trumhinnan att vibrera mindre än 1/80 miljondels tum. Örats hårceller är de viktigaste mottagarna för ljudvågor, och kraftiga ljud kan skada dem. Blir hårcellerna förstörda av långvarig exponering för höga ljud blir följd en bestående hörselnedsättning. Eftersom hörselnedsättning inte går att bota är förebyggande arbete avgörande för att skydda hörseln.
OSHA kräver att arbetsgivare inrättar ett hörselbevarandeprogram när de anställda utsätts för buller på 85 dBA eller mer, beräknat som ett genomsnitt över åtta timmar. dBA-skalan mäter de frekvenser inom det mänskliga hörselområdet där risken för hörselskada är störst.
Dessutom måste arbetsgivaren erbjuda ytterligare skydd i form av tekniska eller administrativa åtgärder, alternativt personligt hörselskydd, när bullernivån överskrider följande gränser:
Det kan finnas ett bullerproblem på arbetsplatsen om de anställda måste ropa till varandra för att förstå varandra, drabbas av öronpip eller öronringning efter arbetsdagen, eller har svårt att höra vanliga ljud en tid efter jobbet. Uppvisar arbetsplatsen något av dessa tecken bör arbetsgivaren genomföra en bullerkartläggning för att bedöma behovet av hörselskydd.
Kartläggningen bör utföras av en kvalificerad expert som mäter ljudet i hela lokalen, identifierar problemområden, uppskattar vilken ljudnivå de anställda utsätts för och analyserar bullret från maskiner i alla driftslägen.
Det finns tre huvudsakliga metoder för att minska den ljudnivå de anställda utsätts för eller för att skydda deras hörsel:
Tekniska åtgärder påverkar ljudmängden eller den riktning i vilken ljudet sprids. Att byta ut en bullrig maskin mot en tystare modell, eller att bygga en ljuddämpande inkapsling runt maskinen, är två typiska exempel.
Administrativa åtgärder begränsar den tid en anställd vistas nära bullrig utrustning. Att rotera personalen mellan olika arbetsuppgifter eller att stänga av maskiner när de inte behövs är vanliga metoder.
Hörselskydd behövs när övriga åtgärder inte räcker till för att sänka bullernivån tillräckligt. Vanliga exempel är öronproppar och hörselkåpor.
Ett hörselbevarandeprogram syftar till att göra arbetsgivaren medveten om ljudnivåerna på arbetsplatsen och att säkerställa att alla anställdas hörsel skyddas. Programmet innebär att de anställdas bullerexponering övervakas under arbetsdagen, att varje anställds hörsel testas regelbundet för att upptäcka eventuell försämring, att hörselskydd tillhandahålls vid behov samt att de anställda får utbildning i hur skydden används. Alla hörseltester och bullermätningar ska dessutom dokumenteras, och de anställda har rätt att ta del av sina egna resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online