
Till viss del – ja. Både synen och hörseln kan tränas upp för att delvis kompensera för förlusten av den andra. Människor som är blinda utvecklar ofta en förstärkt hörsel, medan personer som är döva ofta får ett skärpat synsinne.
Förklaringen ligger i hjärnans unika förmåga att omorganisera sig och överföra funktioner som normalt hanteras av ett sinne till ett annat. Denna förmåga kallas neuroplasticitet, och den är avgörande för att människor som har förlorat ett sinne ändå ska kunna fungera, lära sig nya färdigheter och leva ett självständigt liv.
Personer som är blinda kan lära sig känna igen de olika ljud som olika objekt ger upphov till, och använda dessa ljud för att bedöma var objekten befinner sig. Ett exempel är att urskilja ljudet från en bilmotor och avgöra om bilen närmar sig eller rör sig bortåt. Vissa blinda utvecklar till och med ekolokation, där de avger klickljud med tungan och tolkar ekona för att orientera sig i sin omgivning.
Personer som är döva kan lära sig avläsning, alltså att förstå tal genom att studera personens munrörelser och ansiktsuttryck. De kan också använda teckenspråk – ett visuellt språk där handgestikulationer, mimik och kroppsspråk används för att kommunicera.
Naturligtvis kan inget sinne fullständigt ersätta ett annat. Personer som är blinda eller döva möter fortfarande många utmaningar i vardagen och behöver ofta stöd av hjälpmedel och tjänster, till exempel vit käpp, ledarhund, hörapparat eller cochleaimplantat. Men tack vare neuroplasticiteten kan hjärnan anpassa sig, och många lyckas återfå en del av sina förlorade förmågor och leva aktiva, självständiga liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online