Ménières sjukdom: patofysiologi, symtom och behandling

Besök en lekplats och du kanske ser barn som snurrar vilt runt i en karusell. Målet är att snurra så fort som möjligt för att bli så yr som möjligt. Den medicinska termen för denna virvlande yrsel är vertigo. För personer med Ménières sjukdom är vertigo dock inget lekfullt äventyr. Tillståndet kan vara mycket invalidiserande och saknar idag botande behandling. Lyckligtvis finns det flera sätt att lindra och hantera symtomen.

Vad är Ménières sjukdom?

Ménières sjukdom, uppkallad efter den franske läkaren Prosper Ménière, drabbar innerörat. Sjukdomen orsakar yrselanfall (vertigo), öronringning (tinnitus), hörselnedsättning samt en känsla av tryck eller fullhet i örat. Den kan drabba båda öronen, men brukar oftast bara påverka ett. Sjukdomen är vanligast hos personer i 40–50-årsåldern. Enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) beräknas cirka 615 000 personer i USA leva med Ménières sjukdom.

Orsaker

Symtomen uppstår i innerörat, ett system av böjda gångar och kamrar som kallas labyrinten. Den beniga labyrinten omsluter en mindre version av sig själv – den membranösa labyrinten. Denna innehåller hårbeklädda sinnesceller och vätska (endolymfa). Sinnescellerna reagerar på vätskans rörelser och signalerar till hjärnan om acceleration och rotation. Mellan den membranösa och den beniga labyrinten finns ytterligare en vätska (perilymfa).

Ménières sjukdom uppstår när dessa vätskor inte längre kan upprätthålla en exakt volym, ett korrekt tryck och en stabil kemisk balans. Forskarna är dock fortfarande osäkra på vad som exakt utlöser denna obalans.

Diagnostiska undersökningar

Flera olika tester används för att ställa diagnosen:

• Audiometri mäter hörseln och avgör om problemen kommer från innerörat eller från hörselnerven som leder till hjärnan.
• Elektronystagmografi bedömer funktionen hos de sinnesceller i innerörat som styr ögonrörelserna.
• Roterstolsprov (datorstyrt) och posturografi, där en datorstyrd plattform mäter balansförmågan.

Dessutom kan en MR- eller CT-undersökning utesluta andra orsaker, exempelvis tumörer eller multipel skleros. Hörselretenssvarsmätning (ABR – auditory brainstem response), som utförs i narkos, testar hörselnervarna och hjärnans hörselcentra.

Påverkan på vardagen

Ménières sjukdom kan påverka både arbetsförmågan och den övergripande livskvaliteten. Yrselanfallen är oförutsägbara och varierar kraftigt i intensitet, vilket hindrar många från att köra bil eller hantera tunga maskiner. Symtomen kan tvinga den drabbade att missa arbetstid eller avstå från sociala aktiviteter. Vissa kroniskt drabbade behöver käpp eller annat stöd för att kunna gå säkert.

Eftersom vissa intryck kan utlösa ett anfall rekommenderar Mayo Clinic att undvika plötsliga rörelser och starkt ljus. Även att titta på tv eller läsa kan förvärra symtomen under ett anfall. Öronringningen stör dessutom ofta sömnen, särskilt på natten när omgivningen är tyst.

Behandling

Det finns ingen bot för Ménières sjukdom, men flera behandlingar kan lindra besvären:

• Läkemedel mot åksjuka kan dämpa yrsel och illamående under anfall.
• Diuretika kan enligt Mayo Clinic minska både svårighetsgraden och frekvensen av anfallen.
• Livsstilsförändringar – undvik koffein, rökning samt stress och ångest, eftersom dessa faktorer kan förvärra besvären.
• Öroninjektioner med gentamicin eller kortikosteroider är ett alternativ vid återkommande besvär.
• Vestibulär rehabilitering – specialiserad fysioterapi som tränar om hjärnans bearbetning av balansinformation.

I svårare fall kan kirurgi övervägas. Ett ingrepp är genomskärning av vestibularisnerven (balansnerven). Borttagning av hela labyrinten (labyrintektomi) reserveras endast för de allra mest svårartade fallen, eftersom ingreppet leder till total hörselnedsättning i det drabbade örat.