1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vätska i mellanörat hos barn: symtom, riskfaktorer och behandling

Öroninflammation är mycket vanligt, särskilt bland barn under fem års ålder, och kan vara både smärtsamt och besvärligt. De flesta fall läker av sig själva inom några dagar, vilket gör tålamod till en viktig del av vården. Det finns dock flera behandlingsmetoder som kan lindra besvären, särskilt vid återkommande infektioner. Här går vi igenom de mest använda behandlingarna enligt experterna på Mayo Clinic.


Vad är vätska i mellanörat?

Utgjutning i mellanörat innebär att det bildas vätska bakom trumhinnan, ofta till följd av att mellanörat svullnar upp. Denna vätskeansamling leder till öroninflammation. Eftersom små barn sällan kan förklara vad som stör dem är det viktigt att hålla utkik efter tecken på infektion. Vanliga symtom är:

  • Smärta i öronen
  • Barnet drar eller rycker i öronen
  • Mer frekvent gråt
  • Svårigheter att sova
  • Ökad irritabilitet
  • Huvudvärk
  • Feber över cirka 38 grader
  • Vätska som rinner ur örat

Riskfaktorer

Barn mellan 18 månader och sex år är mest mottagliga för öroninflammation, men besvären är vanligast i åldern fyra månader till fyra år. Risken ökar för barn som går i förskola eller dagis, eftersom de utsätts för fler förkylningsvirus än barn som vistas hemma. Spädbarn som får mat liggande löper också högre risk – att mata barnet i upprätt position minskar den.

För både unga och gamla ökar höst- och vintersäsongen, liksom säsongsallergier, risken för öroninflammation. Exponering för tobaksrök och höga halter luftföroreningar är andra riskfaktorer. Har någon annan i familjen haft öroninflammation ökar även det risken. Även ursprungsbefolkningen i USA och inuiter i Kanada och Alaska drabbas oftare.


Antibiotika

Efter att ha följt utvecklingen i 72 timmar för att se om infektionen läker av sig själv kan läkaren skriva ut antibiotika. Det gäller särskilt om patienten är yngre än sex månader eller har haft två eller flera öroninflammationer under de senaste 30 dagarna. Det vanligast förskrivna antibiotikumet är amoxicillin.

Användningen av antibiotika är dock omdiskuterad, eftersom den inte hjälper mot virusinfektioner och kan bidra till mer resistenta bakterier, vilket gör framtida behandling svårare. Prata med din läkare om du känner dig tveksam till att behandla en öroninflammation med antibiotika.


Kirurgisk behandling

Den vanligaste kirurgiska behandlingen är insättning av ventilationsrör, så kallade öroninlägg. De används endast om infektionerna återkommer och antibiotika inte hjälper. Ingreppet utförs i narkos, där läkaren placerar speciella rör i örat för att underlätta vätskedränering och tryckutjämning. Rören sitter normalt kvar i ett år innan de faller ut av sig själva.

Ett annat ingrepp som kan övervägas är borttagning av adenoid (polyper), som kan bli infekterad eller förstorad och bidra till återkommande öroninflammationer.

Båda dessa ingrepp används främst på barn – kirurgisk behandling är mycket ovanlig hos vuxna.


Huskurer och egenvård

Många patienter upplever att en varm, fuktig trasa lagd mot örat ger välbehövlig lindring av smärtan. Prata också med din läkare om receptfria smärtstillande läkemedel, framför allt ibuprofen eller paracetamol. Följ alltid doseringsanvisningarna – doser för barn baseras på ålder och vikt.

Ett annat bra tips är att distrahera sig från smärtan. Läs en bra bok eller se en älskad film, lek ett roligt spel eller umgås med familj och vänner. Tiden går snabbare när du är på väg mot återhämtning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online