Mastoidbenet ligger bakom örat i nedre delen av skallen och är en utskjutande benstruktur vars insida liknar en bikaka fylld av luftfyllda håligheter. Dessa så kallade mastoidceller står i förbindelse med mellanörat via antrum mastoideum, en luftfylld kavitet. Mastoidbenet fungerar som ett reservluftförråd som gör det möjligt för trumhinnan att röra sig normalt. Denna förbindelse innebär dock att infektioner i mellanörat kan spridas vidare till mastoidbenet.
Smärta i mastoidbenet orsakas främst av mastoidit, en infektion eller inflammation i själva benet. Mastoidit uppstår vanligtvis när inflammationen från en mellanörsinfektion (akut otitis media) sprider sig till de luftfyllda mastoidcellerna. Flera olika bakterier kan ligga bakom tillståndet, bland annat pneumokocker, Haemophilus influenzae, betahemolytiska streptokocker, stafylokocker och gramnegativa bakterier.
Mastoidit kan diagnostiseras på flera olika sätt. Läkare använder ett otoskop, ett instrument med ljuskälla, för att undersöka ytterörat och trumhinnan. Ett pneumatiskt otoskop blåser in en liten mängd luft i hörselgången för att bedöma trumhinnans rörlighet. Tympanometri är ett test som mäter hur mycket ljud som reflekteras tillbaka när en testton spelas upp i hörselgången. Bland bilddiagnostiska metoder som läkaren kan använda finns röntgen, datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MR). Läkaren kan även ta blodprov eller en odling från det drabbade örat.
Mellanörsinfektioner står idag för cirka 40 procent av all antibiotikaanvändning inom öppen vård och är den näst vanligaste orsaken till läkarbesök. Barn mellan sex månader och två års ålder löper störst risk att drabbas av öroninflammation.
Antibiotikabehandling, antingen i tablettform eller lokalt, utgör första steget vid behandling av mastoidit. Om antibiotikan inte har tillräcklig effekt kan kirurgi bli nödvändig för att lindra smärtan. En mastoidektomi, det vill säga borttagning av mastoidbenet, kan utföras om infektionen är ihållande eller om intrakraniella komplikationer föreligger. Efter att området rengjorts läggs ett dränage in. Vid kronisk inflammation i mastoidbenet kan en radikal mastoidektomi utföras, där den bakre väggen i hörselgången tas bort.
Om antibiotikabehandlingen inte verkar och ingen operation genomförs kan infektionen sprida sig och orsaka flera allvarliga komplikationer. Hjärnhinneinflammation (meningit) kan uppstå om de hinnor som omger hjärnan inflammeras till följd av infektionen. En Bezolds abscess, en varansamling i halsen, kan också utvecklas. En långvarig infektion kan dessutom leda till att mastoidens känsliga strukturer förstörs, vilket i sin tur kan ge upphov till hörselnedsättning. Andra möjliga komplikationer är ansiktsförlamning och labyrintit, en infektion i innerörats kammare som styr balans och hörsel. Kontakta alltid vården om du har kvarvarande smärta bakom örat, feber eller försämrad hörsel efter en öroninflammation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online