Öroninflammation är mycket vanligt hos små barn och är inte alltid enkelt att behandla. Barnläkare träffar ofta barn med detta problem, särskilt barn under två års ålder. Infektioner i innerörat är dessutom vanligare än infektioner i ytterörat, och vissa barn drabbas av återkommande besvär. Den goda nyheten är att föräldrar aktivt kan bidra till att förebygga öroninflammationer och relaterade komplikationer genom att känna till riskfaktorerna.
Ett barn löper större risk för återkommande öroninflammationer om någon annan i familjen, i synnerhet en förälder eller ett syskon, har en historik av öronbesvär. Att vistas i stora barngrupper, exempelvis på förskolan, är en annan betydande riskfaktor eftersom barnen där utsätts upprepade gånger för förkylningar och andra virus.
Tobaksrök kan också orsaka öronproblem – det är inte ovanligt att ett barn är extra mottagligt för öroninflammationer när den ena eller båda föräldrarna röker. Undvik även att låta barnet somna med nappflaskan, eftersom detta ökar risken för infektion.
Symtomen på en mellanöroninflammation, även kallad akut otitis media, innefattar feber, irritabilitet, gråt, aptitlöshet, sömnsvårigheter samt att barnet drar sig i eller gnuggar öronen. Ihållande gråt, allmän olust och stört sömnmönster är tecken på att barnet har ont.
Vitt eller gult var som rinner ur örat är ett annat tydligt tecken på infektion, även om smärtan ofta lindras när trycket släpper i takt med att vätskan börjar rinna ut. Öroninflammation uppstår ofta kort tid efter en förkylning eller annan infektion i de övre luftvägarna, till följd av en inflammation som gör att vätska samlas bakom trumhinnan.
Vissa öroninflammationer läker av sig själva, men ofta krävs antibiotika för att bli av med infektionen. Eftersom bakterierna som orsakar öroninflammationer kan vara resistenta mot antibiotika kan behandlingen vara komplicerad. Resistens uppstår oftast hos yngre barn som nyligen fått antibiotika eller som varit i kontakt med andra barn som fått antibiotika.
I dessa fall kan barnläkaren välja att kombinera läkemedel – ett vanligt antibiotikum tillsammans med ett annat preparat mot den resistenta bakteriestammen – eller förlänga behandlingstiden. Även om vätska i örat så småningom försvinner av sig själv kan det ta flera månader. Vid kraftig smärta kan barnläkaren besluta att tömma vätskan.
Barn med återkommande öroninflammationer kan behöva få tryckutjämningsrör insatta i öronen. Rören sitter normalt kvar i ett till två år innan de tas bort. Ingripandet utförs som en dagkirurgisk operation i allmän anestesi.
Komplikationer förekommer dock i vissa fall, exempelvis flytning från örat eller perforering av trumhinnan. Har ditt barn haft fler än sex öroninflammationer under ett år kan barnläkaren remittera till en ÖNH-specialist för vidare utredning.
Håll också utkik efter mer ovanliga tecken, såsom öroninflammationer som inträffar under sommarmånaderna, balansrubbningar, klumpighet och subtila förändringar i barnets beteende. När barnen blir äldre blir öroninflammationer oftast mindre vanliga, men vid ihärdiga besvär kan hörselnedsättning uppstå.
Lägg märke till om ditt barn börjar sitta närmare tv:n, inte verkar lyssna när du pratar eller börjar tala högre än vanligt. Klagomål om yrsel kan också vara ett tecken på öronproblem. Uppmuntra därför ditt barn att alltid säga till när hen inte mår bra.
Enligt American Academy of Pediatrics riktlinjer för öroninflammationer uppstår tillståndet oftast hos barn mellan tre månaders och tre års ålder. Om ditt barn lider av återkommande besvär bör du hålla hen borta från sjuka barn. En öroninflammation gör att örontrumpeten svullnar, vilket gör det lättare för vätska och slem från en förkylning att samlas i örat.
Placera barnet med huvudet högre än magen vid amning eller flaskmatning. Mjölk kan nämligen föra virus och bakterier från munnen via halsen och örontrumpeten vidare till mellanörat. Eftersom bröstmjölk stärker barnets immunförsval är ammade spädbarn mindre benägna att drabbas.
Avvänj dessutom ditt barn från nappen före ett års ålder. Finska forskare har visat att nappanvändning ökar frekvensen av öroninflammationer hos spädbarn över sex månader – resultaten publicerades i tidskriften Pediatrics år 2000.
Komplikationer från öroninflammationer är ovanliga, men hörseln kan påverkas, vilket i sin tur kan leda till talutvecklingsproblem hos yngre barn. Andra möjliga komplikationer är ansiktsförlamning, mastoidit (infektion i benet bakom örat) eller ärrbildning på trumhinnan. Mastoidit uppstår oftast när en mellanöroninflammation går obehandlad.
Kontakta alltid barnets barnläkare vid misstanke om besvär – särskilt om ett spädbarn yngre än sex månader drabbas av flera episoder av öroninflammation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online