
Begreppet "biokemiska vapen" är en sammanslagning av kemiska och biologiska vapen. Kemisk krigföring innebär användning av kemiska ämnens giftiga egenskaper som vapen, medan biologisk krigföring bygger på användning av sjukdomsframkallande biologiska agens för att döda eller oskadliggöra människor, djur eller växter. Nedan presenteras flera av de viktigaste typerna av biokemiska stridsmedel.
Nervgaser är kemiska ämnen som först stimulerar och sedan förlamar vissa nervimpulser i kroppen, vilket ger upphov till allvarliga toxiska effekter som exempelvis krampanfall. En karakteristisk fysikalisk egenskap hos nervgaser är att de är flyktiga vätskor, det vill säga att de kan avdunsta snabbt. Den mest flyktiga nervgasen är sarin, som avdunstar i ungefär samma takt som vatten. Andra kända nervgaser är soman, tabun, VX och cyklohexylsarin.
Svavelsenapsgas är ett kemiskt vapen som har använts sedan första världskriget. Kvävesenapsgas är en derivat av svavelsenapsgas och räknas som ett av de första senapsmedlen som någonsin framställts. Senapsgaser orsakar blåsor på exponerade hudytor eftersom de tränger in i cellerna och utlöser en mycket toxisk reaktion som stör cellernas funktion och leder till celldöd. Senapsgaser är oljiga vätskor som doftar senap, pepparrot eller lök.
Miltbrand är ett biologiskt stridsmedel som härstammar från bakterien Bacillus anthracis. Infektion sker huvudsakligen genom huden, men i sällsynta fall även genom inandning eller intag av sporer. Miltbrand hos människor är ovanligt, och biologisk krigföring är idag det främsta sättet på vilket människor smittas. När bakterien tränger in i huden genom sår eller skrubbsår blir den aktiv i värden och producerar giftiga toxiner som kan orsaka blödningar, svullnad och vävnadsdöd.
Stafylokockenterotoxin B, ofta förkortat SEB, är ett av de mest kända toxinen och är ansvarigt för matförgiftning. När människor emellertid utsätts för toxinet via luften i en situation med biologisk krigföring uppstår helt andra symtom – redan en liten inandad dos kan leda till allvarlig invaliditet inom 24 timmar. SEB klassificeras därför som ett potentiellt biologiskt stridsmedel.
Variolaviruset, som orsakar smittkoppor, är det dödligaste bland pokvirus. Det betraktas som ett betydande biologiskt stridsmedel eftersom variolaviruset är mycket smittsamt när det sprids via luften och har en hög dödlighet. När en person smittas multiplicerar sig viruset i luftvägarna och sprids därefter via blodströmmen till lymfkörtlarna, och vidare till mindre blodkärl nära hudytan, där inflammationen ger upphov till det typiska utslaget av smittkoppor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online