Arbetsterapi fokuserar på att förbättra patientens självständighet efter en skada genom att lära ut alternativa sätt att utföra vardagliga sysslor, exempelvis att äta och klä på sig. Dessa alternativa metoder skapar inte bara självständighet – de bidrar samtidigt till en högre grad av patientsäkerhet.
Arbetsterapi kan ges både inom slutenvården och som öppenvård. Behandling inom slutenvården påbörjas vanligtvis direkt efter att en skada har uppstått, medan den öppna vården ofta fortsätter under hela återhämtningsperioden.
Det första steget i framtagandet av en arbetsterapeutisk behandlingsplan är att bedöma patientens fysiska förutsättningar och begränsningar, såsom rörlighet och muskelstyrka. Med denna kunskap kan terapeuten ta fram en individanpassad plan som inte äventyrar patientens säkerhet.
När en patient är redo att skrivas ut från slutenvården gör arbetsterapeuten ofta ett hembesök för att utvärdera hur trygg och säker hemmiljön är. Terapeuten kan då rekommendera anpassningar i hemmet, exempelvis montering av räcken eller borttagning av fallrisker, för att öka patientens säkerhet i vardagen.
En arbetsterapeut kan även rekommendera olika hjälpmedel som gör det möjligt för patienten att klara sig självständigt. Ett exempel är bestick med stora, ergonomiska handtag för patienter som har svårt att greppa vanliga redskap.
Förutom arbetsterapi spelar även fysioterapi en viktig roll för patientsäkerheten. Fysioterapi syftar till att öka muskelstyrkan och förbättra grovmotoriken, vilket hjälper patienten att fungera självständigt i sin dagliga livsföring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online