Knivar kan orsaka flera olika typer av sår: huggsår, skärsår samt stick- och huggsår. Kriminaltekniker analyserar dessa sår för att fastställa information som typ av angrepp samt bladets form, vassahet och ursprung – uppgifter som kan vara avgörande för att identifiera gärningspersonen.
Huggsår från knivar är längre över huden än de är djupa. De är i allmänhet mindre allvarliga än stick- och skärsår, såvida de inte skadar större blodkärl.
Skärsår, eller vassa snittliknande sår, har kanter vars utseende varierar beroende på bladets egg. Ett fint, vasst blad lämnar regelbundna och rena sårkanter, medan ett tjockt eller trubbigt blad kan orsaka mer krosskador i vävnaden.
Ett stick- eller huggsår från en kniv eller annat vasst föremål är djupare än det är långt och kan skada vitala organ i buken och bröstet. Vävnadens eftergift kan göra att sårets djup blir större än bladets faktiska längd. Dessutom kan vävnad som drar ihop sig runt såret dölja bladets verkliga storlek, vilket komplicerar den kriminaltekniska bedömningen.
När ett blad väl har trängt igenom kläder och hud krävs det förvånansvärt lite extra kraft för att tränga djupare. Viktiga faktorer att beakta i utredningen är bladspetsens vassahet samt hastigheten och riktningen på stöten.
Ett offer kan drabbas av flera snitt när hen försöker värja sig mot kniven. Dessa så kallade försvarssår förekommer typiskt på handflatorna, fingrarna och underarmarna, och deras närvaro kan ge värdefulla ledtrådar om händelseförloppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online