Kattbett kan vara farligare än många tror. Även om risken att få rabies av ett kattbett är relativt liten, blir bettsår lätt infekterade. Enligt Louisiana State Universitys School of Veterinary Medicine infekteras hela 80 procent av alla kattbett. Stelkramp är en annan risk som bör tas på allvar.
Har du blivit biten av en katt ska du omedelbart tvätta såret noggrant med antibakteriell tvål. Sök därefter läkare så snart som möjligt för att få profylaktisk (förebyggande) antibiotika. Har du inte fått stelkrampsvaccin de senaste fem åren bör du även ta en ny dos vaccin.
Flera olika antibiotika kan behandla kattbett, men enligt Norm Auspitz, allbreed-domare i Cat Fanciers' Association, är Augmentin och Zithromax de mest förskrivna läkemedlen. De flesta kattbett innehåller både stafylokockbakterier och bakterien Pasteurella multocida, vilket båda dessa preparat effektivt bekämpar.
Antibiotika rekommenderas rutinmässigt efter kattbett för att förebygga infektion. Även om du behandlas med antibiotika bör du hålla utkik efter följande varningstecken:
I de flesta fall räcker det med antibiotika i tablettform (oral behandling). Är såret redan tydligt infekterat och infektionen allvarlig kan patienten dock behöva läggas in på sjukhus för behandling med intravenös antibiotika via dropp. Läkare kan också rekommendera salvor eller krämer med antibiotika (lokal behandling), men dessa ersätter normalt inte den orala medicineringen.
Känner du ägaren till katten som bet dig bör du ta reda på om katten har ett giltigt rabiesvaccin. Om vaccinationen inte är uppdaterad kan katten testas för rabies. Går det av någon anledning inte att testa katten kan din läkare rekommendera rabiesvaccination som en förebyggande åtgärd. Tveka inte att fråga din läkare om vilka andra försiktighetsåtgärder du bör vidta efter ett kattbett.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online