Den mänskliga kroppen har en naturlig benägenhet att stöta bort främmande föremål – även avsiktligt gjorda piercingar. Ibland blir en piercing tydligt infekterad, men ibland stöter kroppen bort den långsamt och tyst, med endast begränsad irritation. Det är viktigt att upptäcka en avstötande piercing så tidigt som möjligt, eftersom det annars kan leda till ansamling av ärrvävnad som är svår att bli av med.
Här är de viktigaste tecknen att hålla utkik efter, steg för steg:
Om hålet verkar bli större med tiden kan det vara ett tydligt tecken på att kroppen försöker stöta ut smycket. Jämför gärna med hur det såg ut när piercingen var ny.
Har piercingen flyttat sig från sitt ursprungliga läge? Då är det troligt att kroppen aktivt försöker bli av med den. En gradvis förskjutning är ett klassiskt tecken på avstötning.
Rödhet eller utslag runt piercingen är vanliga symtom på avstötning. Huden kan också se spänd ut, som om den dras åt eller sträcks över smycket.
Det här är en viktig skillnad mot infektion: en infektion ger oftast var och illaluktande flytning, medan en klar, färglös vätska snarare tyder på att kroppen stöter bort piercingen.
En avstötande piercing gör sällan ont och är sällan kraftigt inflammerad, men den kliar ofta. Ihållande klåda utan andra infektionstecken bör alltså tas på allvar.
Besök en legitimerad piercare eller en vårdpersonal med kunskap om piercingar om du misstänker att din piercing håller på att stötas bort. En expert kan bekräfta diagnosen och rådfråga dig om nästa steg – till exempel att ta bort smycket i tid för att minimera ärrbildning.
Ju tidigare en avstötning upptäcks, desto mindre risk finns för bestående ärr. Tveka inte att kontakta en professionell så snart du lägger märke till något av ovanstående tecken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online