Det finns betydande skillnader mellan ett venöst sår och ett arteriellt sår. Det underlättar att förstå blodflödet när man bedömer sår och skador. Blod förs tillbaka till hjärtat through blodkärl som kallas vener, medan blod pumpas ut från hjärtat genom stora blodkärl som kallas artärer. Ett venöst sår ger en jämn ström av mörkrött eller rödbrunt blod, medan ett arteriellt sår ger ljusrött blod som "sprutar" ut ur såret i takt med pulsen.
Det finns flera olika typer av öppna sår som kan vara antingen venösa eller arteriella, och de flesta går att behandla på ett relativt enkelt sätt. Venösa och arteriella skador kan dock bli livshotande. Ring alltid efter ambulans eller sök omedelbart medicinsk vård vid kraftig blödning.
Skrubbsår är troligen en av de allra vanligaste skadetyperna och uppstår när huden skrapas mot grova ytor, till exempel vid fall eller vid hantering av grova föremål. Skadan drabbar små vener och kapillärer, vilket gör att blod sipprar fram i såret. Blödningen är oftast minimal, men risken för infektion är hög eftersom smuts och bakterier kan malas in i såret. Skrubbsår ska därför rengöras noggrant och läker ofta bäst om de lämnas öppna så att vätska kan dränera bort.
Ett rent snitt i huden orsakat av kniv, krossat glas eller annat vasst föremål kallas incision. Denna typ av skada kan vara antingen venös eller arteriell beroende på hur djup den är och var på kroppen den sitter. Kom ihåg att arteriella sår sprutar ljusrött blod. För att stoppa blödningen är det bäst att trycka direkt mot såret. Beroende på djupet kan såret behöva sys, och hos barn används ibland hudlim (till exempel Dermabond) för att sluta såret utan stygn.
Rivsår är ojämna eller oregelbundna revor i huden. De orsakar större skada på hudvävnaden än snittsår och ger ofta en mer omfattande och snabbare blödning. Även denna sårtyp kan vara antingen venös eller arteriell. Tryck direkt mot såret för att kontrollera blödningen, och sitter såret på arm eller ben bör extremiteten höjas för att minska blodflödet till området. På grund av skademekanismen är infektionsrisken betydligt högre vid rivsår, och antibiotikabehandling kan behövas.
Sticksår orsakas av kulor eller spetsiga föremål som spikar, skruvar eller isbill. De kan vara både venösa och arteriella och bör alltid bedömas av sjukvårdspersonal. Ytblödningen är ofta liten, men utan medicinsk undersökning vet man inte hur omfattande den inre skadan är. Det kan röra sig om inre blödningar, skadade organ eller djupa vävnadsskador. Infektion och stelkramp är ytterligare risker som gör att sticksår aldrig ska ignoreras.
Denna svåra typ av sår orsakas exempelvis av skjutvapen, djurbett, tunga maskiner, trafikolyckor eller explosioner. En avulsion innebär att hudvävnad rivs loss eller separeras med våld, så att en hudflik hänger löst. Omfattningen av blödning och skada beror på sårets djup och placering. Dessa skador ger ofta kraftig blödning och kan leda till att en finger, tå, öra eller annan kroppsdel helt lossnar – en amputation. Blödningen kontrolleras med direkttryck och högläge av den skadade lemmen. I de flesta fall krävs kirurgisk vård med suturer för att reparera vävnaden, återfästa huden eller kroppsdelen och stoppa blodflödet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online