Har du nyligen varit hos läkaren har du kanske upplevt att du blev översvämad av fråga efter fråga. Men den här processen är inget att oroa sig för. Din läkare bryr sig om din hälsa och ditt välbefinnande och vill hjälpa dig att må bättre. Genom att ställa frågor och genomföra fysiska undersökningar kan läkaren ta fram en personlig hälsoplan som passar just din situation.
Syftet med en fysisk hälsoundersökning är att hjälpa vårdpersonalen att få en så fullständig bild som möjligt av patientens tillstånd och sjukdomshistoria. Undersökningen omfattar både den hälsohistoria som patienten själv redogör för och en rad mindre hälsotester som läkaren eller sjuksköterskan utför. De data som samlas in hjälper läkaren att ställa en mer exakt diagnos och att bättre förstå patientens utgångsläge, både fysiskt och psykiskt.
I början av utvärderingen behöver vårdpersonalen samla in personuppgifter om dig, till exempel namn, kön, ålder, civilstånd, etnisk bakgrund, religion och yrke. Den här typen av information hjälper vårdpersonalen att bättre förstå din bakgrund och dina levnadsförhållanden.
Under den del av undersökningen som rör din sjukdomshistorik kan vårdpersonalen antingen intervjua dig direkt eller låta dig fylla i ett frågeformulär. Frågorna om din medicinska historia handlar bland annat om barndomssjukdomar, allergier, allvarliga sjukdomar, olyckor eller skador, tidigare sjukhusvistelser, levnadsvanor, vaccinationer och läkemedel du tidigare fått. Läkaren behöver också samla in uppgifter om din familjs sjukdomshistoria, inklusive genetiska problem hos dina föräldrar och far- och morföräldrar, eventuella kontakter med smittsamma sjukdomar, din boendemiljö och dina mellanmänskliga relationer.
Subjektiva uppgifter är den information som du själv lämnar, eftersom bara du kan uppfatta den. Du kan till exempel beskriva för läkaren smärta, hudirritation, obehag, yrsel, suddig syn, känslomässiga besvär eller andra avvikelser som du upplever.
Som motsats till de subjektiva uppgifterna, som du själv lämnar, kommer de objektiva uppgifterna från din läkare. Hit hör blodtryck, vilopuls, längd, vikt och andra vitala tecken. Vårdpersonalen kan också objektivt observera missfärgningar i huden, synliga infektioner, hörbara andningsavvikelser, synliga blödningar, knölar och benbrott. Ovanlig kroppslukt, andedräkt och talmönster är dessutom observerbara beteenden och tecken som läkaren eller sjuksköterskan bör notera, eftersom de kan utgöra ledtrådar som hjälper till att bedöma ditt tillstånd på ett korrekt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online