
Jatropha curcas är ett torktålit litet träd som främst odlas i tropiska och subtropiska delar av världen. Trädet blir upp till fem meter högt och kan leva i cirka 50 år. Grenarna innehåller latex – en mjölkaktig vätska som stelnar när den kommer i kontakt med luft. Fröna är ungefär lika stora som golfbollar och ger en förhållandevis hög avkastning av en gulaktig olja, som liknar palmolja och kan användas för att framställa biodiesel. Bladen är släta och blir 10–15 cm långa och breda.
Jatropha är en lovande råvara för biodiesel, och många länder har inlett program för storskalig produktion. Indien, som är världens sjätte största nettoimportör av olja, investerar mer än 300 miljoner dollar årligen i forskning kring biodiesel. År 2003, efter lovande forskningsresultat, beslutade den indiska regeringen att satsa på odling av jatrophaträd som källa till biodiesel. Man subventionerade ett program för att anlägga jatropha-plantager på 27 miljoner tunnland (motsvarande cirka 11 miljoner hektar) ödemark. Andra länder, däribland södra Kina, Thailand, Zimbabwe, Brasilien, Singapore och Filippinerna, följde snabbt efter.
Det visade sig dock snart att även om jatropha kan växa i nästan vilken jord som helst, krävs bördig och välbevattnad mark för att ge skördar som räcker till storskalig användning. För att kunna producera jatrophaolja i industriell skala behöver odlingsmetoderna förbättras. Forskning pågår kontinuerligt för att öka avkastningen. Ett nystartat företag i San Diego, SG Biofuels, bedömer att man är på väg att fyradubbla avkastningen av jatrophaolja.
Innan plantager anlades för biodieselproduktion var jatrophats vanligaste användning som häck eller levande staket. Planterat runt värdefulla grödor skyddar en jatropha-häck dem från betande djur. Häckar används också för att förebygga gränstvister och för att ge skugga åt växter som behöver skydd mot solen. De fallna bladen bryts ner och bidrar med organiskt gödningsmedel, samtidigt som de stimulerar daggmaskarnas aktivitet och därmed förbättrar jordens kvalitet. Rötterna växer nära ytan i sidled, vilket förhindrar både vind- och vattenerosion.
Den pressade frökakan från jatrophaträdet – restprodukten efter oljeutvinningen – är rik på kväve, fosfor och kalium och innehåller fler gödningsämnen än såväl hönsgödsel som kogödsel. Frökakan har dessutom insektsbekämpande och snäckdödande egenskaper och kan bidra till att minska mängden nematoder i jorden.
Barken på jatrophaträdet innehåller tanniner som används som adstringentia. Latex, som extraheras ur barken, har antimikrobiella egenskaper mot stafylokocker, streptokocker och E. coli. Tack vare sina koagulerande egenskaper fungerar latexen också som ett effektivt blodstillande medel vid skärsår och blåmärken. Rotpulver, blandat till en pasta, används dessutom utvärtes som inflammationsdämpande medel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online