Så återhämtar du dig från dysenteri – behandling och praktiska råd

Vad är dysenteri?

Dysenteri är en term som beskriver inflammation i tjocktarmen orsakad av en infektion. Sjukdomen ger ofta buksmärtor, kräkningar, feber och kraftig diarré, som ibland innehåller blod och slem.

Den vanligaste bakterien bakom dysenteriliknande symtom kallas shigella, och tillståndet benämns därför ofta shigellos. Även andra infektioner, exempelvis salmonella och kolera, kan ge liknande besvär. Med rätt behandling tar återhämtningen normalt mellan två och fyra veckor.

Så här återhämtar du dig steg för steg

1. Sök läkare och få en korrekt diagnos

Kontakta alltid din läkare om du drabbas av kraftig eller långvarig diarré. En korrekt diagnos är avgörande för att ta reda på vad som orsakar symtomen och för att kunna sätta in rätt behandling.

2. Drick rikligt med vätska och vila ordentligt

Det viktigaste vid dysenteri är att undvika uttorkning. Beroende på hur allvarligt tillståndet är kan du behöva vårdas på sjukhus och få vätska direkt i blodet via dropp. Skickas du hem kan du få rehydreringssalter att lösas upp i vatten och drickas. Dessa salter ersätter både vätska och viktiga elektrolyter och är mer effektiva än enbart vatten – följ därför läkarens anvisningar noggrant.

Kombinera vätskeintaget med gott om vila. Stanna hemma från jobb eller skola och minimera kontakten med andra människor för att undvika att smitta någon.

3. Följ läkarens medicinska råd

Ta eventuella mediciner exakt enligt läkarens anvisningar. Vid bakteriell dysenteri kan antibiotika förskrivas för att döda de bakterier som orsakar infektionen. Avsluta aldrig en antibiotikakur i förtid, även om du börjar må bättre, eftersom infektionen annars kan komma tillbaka.

4. Upprätthåll god personlig hygien

Dysenteri smittar genom exponering för avföring, ofta via händer som inte tvättats ordentligt. Tvätta därför alltid händerna noggrant med tvål och vatten efter toalettbesök samt före matlagning och hantering av livsmedel. Använd gärna egen handduk och egna köksredskap under sjukdomsperioden för att minska risken för smittspridning i hemmet.

När bör du söka akut vård?

Kontakta vården omedelbart om du får tecken på uttorkning, såsom kraftig törst, mörk urin eller yrsel, om febern blir hög, om de blodiga avföringarna ökar eller om symtomen inte förbättras inom några dagar. Barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar bör vara extra uppmärksamma och söka vård tidigt.