
Mögel kan orsaka sjukdom i varierande grad hos människor och leda till betydande skador på fastigheter. Eftersom mögelsporer finns överallt i vår omgivning kan mögel lätt börja växa när förhållandena är rätt. Fukt och organiskt material, som gips, mattor eller papper, är de enda kraven för att mögel ska trivas. För att förebygga sjukdom är det viktigt att regelbundet undersöka sitt hem efter mögel och åtgärda all mögeltillväxt som upptäcks.
Mögel är en levande organism som kan växa på alla typer av organiskt material, alltså material som härstammar från växter eller djur. Man tänker ofta på mögel som växer på gammalt bröd, frukt eller ost, men mögel kan också angripa organiska ytor i hemmet, exempelvis väggar, golv och tak. I naturen spelar mögel en viktig roll i nedbrytningsprocessen genom att sönderdela organiskt material och föra näringsämnena tillbaka till miljön.
Mögel förökar sig genom sporer, som kan liknas vid frön. Sporerna sprids lätt i miljön via luften, vattnet eller genom djur och insekter.
När kroppen utsätts för något man är allergisk mot – ett så kallat allergen – reagerar immunförsvaret. Kroppen känner igen allergenet och börjar bilda antikroppar för att bekämpa det den uppfattar som främmande partiklar. Denna immunreaktion ger upphov till de symtom vi vanligtvis förknippar med allergi.
Många människor är allergiska mot mögel, precis som de kan vara allergiska mot katter, gräs eller damm. Om du kommer i kontakt med mögel och har en mögelallergi kan du drabbas av nästäppa eller rinnande näsa, kliande eller röda ögon, hosta eller pipig andning, utslag, huvudvärk, halsirritation eller andningssvårigheter, eftersom immunförsvaret reagerar på möglet.
Reaktionen på mögel varierar från person till person beroende på känsligheten för mögelsporer. Personer med astma eller måttliga till svåra allergier är oftast extra känsliga och får kraftigare symtom.
Mögel kan också orsaka sjukdom genom toxiner. Vissa mögelarter bildar giftiga ämnen som kan göra dig sjuk. Vid en toxinkänslig reaktion kan du få utslag, huvudvärk eller andningsbesvär.
Därtill kan mögel ge upphov till infektioner. Sådana infektioner är vanligast hos personer med nedsatt immunförsvar, till exempel individer med hiv/aids eller patienter som genomgått en organtransplantation.
Idealt sett bör mögel upptäckas innan symtom på mögelsjukdom avslöjar dess närvaro. Har hemmet drabbats av översvämning, läckage, dräneringsproblem eller hög fuktighet kan det finnas ett fuktproblem som gynnar mögeltillväxt. Synliga tecken på fuktproblem är bland annat skeva golv eller takplattor, uppblåsta väggar eller tak samt kondens på eller mellan fönsterglas.
Mögel gömmer sig ofta inne i väggar eller takplattor som kommit i kontakt med fukt, vilket gör det svårt att upptäcka. Ibland syns dock tydliga spår, exempelvis missfärgade dörrar, väggar, tak eller golv. En unken, muggen lukt i hemmet är också en stark indikation på att mögel finns i boendet.
Täcker mögeln i hemmet ett område mindre än cirka en kvadratmeter kan du rengöra det själv. Är området större är det bäst att anlita en professionell sanerare. Planerar du att städa bort möglet själv är det viktigt att använda handskar som skyddar händerna mot sporerna och rengöringskemikalierna, samt en ansiktsmask som skyddar luftvägarna och minskar risken för att bli sjuk.
Kom ihåg att mögeln fortsätter att växa även efter rengöringen, om inte fuktproblemet som orsakar tillväxten åtgärdas. Detta bör ske inom en till två dagar efter saneringen.
Mögelangrepp i hemmet är ofta omfattande mer än vad som syns med blotta ögat. Långvarig exponering utan skyddsutrustning som handskar och mask kan förvärra en redan befintlig mögelsjukdom. Det är klokt att låta ett professionellt saneringsföretag hantera problemet för att begränsa din egen exponering.
För mer information och detaljerade instruktioner om mögelsanering rekommenderas den amerikanska miljömyndigheten EPA:s broschyr A Brief Guide to Mold, Moisture, and Your Home, som finns tillgänglig på www.epa.gov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online