1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så skiljer du mellan matförgiftning och maginfluensa

Maginfluensa eller matförgiftning?

Oavsett om det handlar om maginfluensa eller matförgiftning är du sannolikt ordentligt medtagen. Det kan vara svårt att skilja de två sjukdomarna åt, eftersom båda orsakar kräkningar, diarré, frossa, yrsel och vätskebrist. Men medan maginfluensa drabbar mag-tarmkanalen och orsakas av olika virusstammar, beror matförgiftning oftast på livsmedel som har tillagats eller hanterats felaktigt.

Det här behöver du

  • Medicinsk information
  • Din senaste mat- och hälsobakgrund

Instruktioner: identifiera sjukdomen

1. Gå igenom vad du nyligen har ätit

Gör en lista över vad du har ätit de senaste dygnen. Har du ätit något, eller ätit någonstans, som är ovanligt för dig? Är andra som åt samma sak eller åt på samma ställe också sjuka? Om svaret på någon av dessa frågor är ja, kan det röra sig om matförgiftning.

2. Tänk på dina kontakter

Har du varit i närheten av en kollega eller familjemedlem som är sjuk? Går det en virusinfektion på arbetsplatsen eller i barnens skola? Har du slarvat med regelbunden handtvätt? Om svaret på någon av dessa frågor är ja, är det troligare att du drabbats av maginfluensa.

3. Jämför symtomen

Har du andningsbesvär som nysningar, tryck över bröst eller huvud, täppthet eller hosta? Sådana symtom kan (men behöver inte) följa med maginfluensa. Är svaret ja, har du sannolikt maginfluensa.
Om dina flesta besvär däremot rör tarmarna och du har mer diarré än några andra symtom, kan det istället handla om matförgiftning.

4. Håll koll på hur länge du varit sjuk

Många virusorsakade magbesvär går över inom 24–36 timmar, och den allvarligaste komplikationen är då oftast bara vätskebrist. Vid matförgiftning finns däremot risk för andra skador på kroppen. Har du varit sjuk länge och mår sämre istället för bättre – kontakta din läkare. Läkaren kan göra tester som ger en betydligt säkrare diagnos.

När bör du söka vård?

  • Kräkningar eller diarré som innehåller blod
  • Hög feber, över cirka 38,5 grader
  • Tecken på uttorkning, exempelvis mörk urin, yrsel eller mycket torr mun
  • Besvär som varar längre än ett par dagar eller förvärras

Extra försiktighet behövs hos små barn, äldre, gravida och personer med försvagat immunförsvar, eftersom de lättare får komplikationer.

Förebygg både den ena och den andra

Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt före måltider och efter toalettbesök. Se till att laga och förvara livsmedel vid rätt temperatur, undvik korskontaminering i köket och stanna hemma från jobb eller skola när du är sjuk – då skyddar du både dig själv och andra.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online