Buken utgör en stor del av kroppen och rymmer flera livsviktiga organ. För undersökningsändamål delas buken in i fyra kvadranter: övre högra, nedre högra, övre vänstra och nedre vänstra. När vårdpersonal beskriver smärta eller andra symtom hänvisar de till motsvarande kvadrant, eftersom detta hjälper till att avgränsa fokus till specifika organ och möjliga tillstånd.
Den övre högra kvadranten av buken innehåller levern, gallblåsan samt delar av tjock- och tunntarmen och magsäcken. Vårdpersonalen kommer därför att överväga differentialdiagnoser som är kopplade till strukturerna i just detta område. Det innebär att man granskar de initiala symtomen och tar fram en lista över tänkbara orsaker till smärtan.
Undersökningen består bland annat av att lyssna på den övre högra kvadranten med stetoskop, palpera (känna efter) knölar eller ovanlig hårdhet samt bedöma förekomsten av andra symtom som feber, illamående, kräkningar eller förändringar i tarmfunktionen. Det kan också hända att vissa tillstånd ger upphov till smärta i den övre högra bukkvadranten trots att de egentligen härstammar från strukturer i andra delar av kroppen, exempelvis bröstet.
Om smärtan inte är relaterad till något trauma försöker vårdpersonalen först utesluta akuta hjärt- och lungtillstånd, såsom svår lunginflammation eller hjärtinfarkt. Läkaren testar även brådskande tillstånd som involverar organen i denna kvadrant. Akut kolecystit, det vill säga inflammation i gallblåsan, är en vanlig orsak till smärta i den övre högra kvadranten. Ett annat allvarligt tillstånd att ta hänsyn till är hepatit eller leverinfektion, även om det är mindre vanligt än kolecystit som orsak till akut smärta.
Andra differentialdiagnoser som kan komma ifråga inkluderar gallsten, retrocekal blindtarmsinflammation, leverabscess, magsår och förstorad lever.
För att kunna utesluta de olika differentialdiagnoser som är kopplade till smärta i den övre högra kvadranten tar vårdpersonalen en fullständig sjukdomshistoria, beställer blod- och urinprover för laboratorieanalyser samt eventuellt bilddiagnostik, såsom ultraljud eller datortomografi (CT). Det är inte ovanligt att ytterligare undersökningar beställs när de första resultaten har kommit. Detta är nödvändigt för att antingen minska antalet möjliga diagnoser eller för att avgöra hur en fastställd diagnos bäst ska behandlas.
Buksmärta ska aldrig tas lätt på, eftersom den kan vara ett tecken på ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling.
Om de vanligare differentialdiagnoserna kan uteslutas måste vårdpersonalen överväga mer ovanliga orsaker till smärtan. Detta kan kräva en sjukhusvistelse för att genomföra ytterligare tester och utvärdera effekten av en preliminär behandling. Andra diagnoser som kan komma ifråga inkluderar bråck, tarmobstruktion, blockering av gångarna i bukspottkörteln, gallblåsan eller levern, samt cancer.
Svår eller återkommande smärta i den övre högra kvadranten bör alltid utvärderas av vårdpersonal för att utesluta orsaker som kräver akut vård. Smärtans debut, varaktighet och karaktär kan hjälpa till att begränsa listan över differentialdiagnoser. Det är också möjligt att vissa läkemedel kan orsaka smärta i denna del av buken; därför underlättar det om du kan redogöra för alla läkemedel du använder, både receptbelagda och receptfria.
Ju mer komplett information du kan ge, desto mer riktad kan undersökningen bli – vilket i sin tur ökar chanserna att nå en säker diagnos av orsaken till smärtan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online