Clostridium difficile, ofta förkortat till C. difficile eller "C-diff", är en bakteriell infektion som drabbar tarmen. Symtomen kan variera kraftigt – från mild diarré till svår tjocktarmsinflammation. Den första och viktigaste åtgärden vid behandling av C-diff är att avbryta användningen av den antibiotika som kan ha utlöst infektionen. I vissa fall räcker detta som enda behandling, medan svårare fall kräver ytterligare insatser såsom antibiotika, probiotika eller i undantagsfall kirurgi.
Vid lindriga till måttliga infektioner förskrivs ofta metronidazol (Flagyl), medan svårare fall kräver vancomycin (Vancocin). Dessa antibiotika verkar genom att hämma tillväxten av C. difficile i tarmen, vilket i sin tur gör det möjligt för de goda bakterierna att återhämta sig och växa tillbaka.
Två vanliga biverkningar är illamående och en besvärande bitter smak i munnen. Ett viktigt råd är att helt undvika alkohol under pågående behandling med metronidazol.
Probiotika kan behövas som komplement till behandlingen. Probiotika består av bakterier och jästorganismer som hjälper till att återställa tarmens naturliga balans. Antibiotikan kombineras ofta med Saccharomyces boulardii, en naturlig jästsvamp som bekämpar C. difficile-infektionen och minskar risken för återfall.
I allvarliga fall kan operation bli nödvändig för att ta bort den infekterade delen av tjocktarmen. När det uppstår inflammation i bukväggen eller organsvikt kan kirurgi vara den bästa – och ibland enda – möjligheten att bota infektionen.
Cirka en fjärdedel av alla patienter med C-diff drabbas av ett återfall. Detta sker antingen när infektionen legat vilande i kroppen eller när man smittats av en ny bakteriestam. Vid återkommande infektion förskrivs vanligtvis ett annat antibiotikum, en längre behandlingsperiod eller tätare doseringar. I vissa fall kombinerar läkaren antibiotika med probiotika, om detta inte var en del av den ursprungliga behandlingen.
En avföringstransplantation (fekal transplantation) utförs inte rutinmässigt vid återkommande C-diff, men kan vara till hjälp i vissa situationer. Vid ingreppet placeras avföring från en donator – oftast en anhörig – i patientens tjocktarm för att återuppbygga de friska bakterierna i tarmväggen.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är god handhygien avgörande: tvätta händerna noggrant med tvål och vatten eller använd ett alkoholbaserat handsprit när du vårdar någon med C-diff-infektion. Använd dessutom antibiotika med eftertanke – undvik överanvändning och välj preparat med smalt spektrum som riktar sig mot just din sjukdom. Glöm inte heller att dricka rikligt med vätska dagligen för att hjälpa kroppen att spola ut gifter och bakterier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online