Influensaviruset muterar från år till år. Ibland är mutationerna så omfattande att världsomspännande epidemier uppstår, eftersom få människor har immunitet mot den nya virusstammen. Övervakningen av influensaaktiviteten i USA innefattar bland annat testning av prover som samlats in från personer med influensaliknande symtom. I april 2009 testade två prover, insamlade nära gränsen mellan USA och Mexiko, positivt för en helt okänd influensastam – den stam som senare skulle bli känd som H1N1.
Influensaviruset är ett RNA-virus som orsakar infektioner i de övre luftvägarna. Det smittar via droppar i luften, till exempel när en smittad person hostar eller nyser. Virusets arvsmassa är benägen att mutera när influensan förökar sig inne i cellerna som klär värdens luftvägar. Dessa mutationer är anledningen till att influensaepidemier bryter ut varje år. Blir mutationen tillräckligt omfattande sprider sig sjukdomen över hela världen – då talar man ofta om en pandemi. En pandemi inträffar vanligtvis med några decenniers mellanrum.
Folkhälsomyndigheter i USA och runt om i världen bedriver epidemiologisk övervakning av influensa året runt. Övervakningen går ut på att följa hur viruset sprids i befolkningen. För detta ändamål använder myndigheterna rapporter från både läkare och laboratorier. Läkare redovisar hur många patienter som söker vård för influensaliknande symtom, medan laboratorierna rapporterar antalet utförda tester och resultaten av dessa, inklusive vilka virusstammar som påvisats.
I april 2009 sökte två barn vård hos sin läkare i Kalifornien på grund av influensaliknande symtom. Läkaren tog nasala prover för influensatestning och skickade dem till Kaliforniens hälsodepartement. På delstatens laboratorium lyckades virologerna inte identifiera vilken typ A-influensastam barnen bar på. Proverna vidarebefordrades därför till Centers for Disease Control and Prevention (CDC) i Atlanta, Georgia, för mer specialiserade analyser. Den 29 april 2009 kunde CDC meddela att proverna innehöll en influensastam som aldrig tidigare setts.
Medan analyserna pågick i Atlanta hade Mexikos hälsovårdsmyndighet infört kontrollåtgärder mot en ovanligt kraftig influensasäsong. Tusentals människor trängdes på sjukhus och vårdinrättningar med influensaliknande symtom. Prover från dessa patienter samlades in och skickades till ett specialiserat laboratorium i Kanada för analys. Vid tidpunkten för CDC:s tillkännagivande hade influensaepidemin i Mexiko pågått i fyra veckor.
CDC:s analyser visade att H1N1-stammen från 2009 innehöll arvsmassa från en svininfluensastam, en fågelinfluensastam och en mänsklig influensastam. Ytterligare analyser visade att virusets RNA liknade den influensa som cirkulerat i Europa och Asien. Utredningen av fallen i USA fokuserade inledningsvis på möjlig exponering för grisar. När resultaten från de mexikanska proverna blev kända flyttades fokus istället till resor till Mexiko.
Eftersom de första fallen i USA dock upptäcktes nära gränsen mot Mexiko rådde det länge osäkerhet bland experter inom folkhälsoområdet. Frågan var huruvida H1N1 2009 egentligen uppstod i USA och sedan fördes till Mexiko, där landet samtidigt drabbades av en svår säsongsinfluensa – eller om den kraftiga influensasäsongen i Mexiko enbart berodde på H1N1 2009 och att de amerikanska fallen hade smittats vid resor dit.
Spridningen fortsatte snabbt över nationsgränserna, och den 11 juni 2009 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att H1N1-utbrottet utgjorde en pandemi – den första influensapandemin på över 40 år. Fallet illustrerar tydligt hur viktigt det globala samarbetet kring laboratorieanalyser och epidemiologisk övervakning är för att snabbt kunna identifiera nya virusstammar och begränsa deras spridning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online