Bells pares är ett tillstånd som kännetecknas av svullnad och tryck på nerven som styr ansiktsmusklernas rörelser. Besvären är oftast endast tillfälliga, och de flesta drabbade återhämtar sig helt. Vissa personer får dock återkommande symtom eller besvär som är så allvarliga att de leder till långsiktiga effekter.
Bells pares orsakas av inflammation och svullnad – ofta i samband med en virusinfektion – som påverkar nerven som ansvarar för ansiktsmusklernas rörelser. Nerven passerar genom en smal, benig kanal på sin väg mot ansiktet. Svullnaden kan leda till att benet trycker mot nerven och skadar den. Personer med mer omfattande nervskador löper större risk att drabbas av långsiktiga effekter.
Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke drabbar tillståndet cirka 40 000 människor i USA varje år och är vanligast bland personer mellan 15 och 60 års ålder.
Typiska symtom på Bells pares är plötsligt uppkommande förlamning eller svaghet i ansiktet. Förlamningen gör det svårt att le eller blunda på den drabbade sidan av ansiktet. Du kan också ha svårt att göra ansiktsuttryck, och det är vanligt med smärta framför eller bakom örat på den förlamade sidan. Ljud kan dessutom upplevas starkare på ena sidan, och huvudvärk, nedsatt smak samt förändrad saliv- och tårproduktion kan förekomma. För de flesta är symtomen dock bara tillfälliga.
De flesta återhämtar sig helt från Bells pares, även utan medicinsk behandling. Enligt Mayo Clinic tar lindriga fall i genomsnitt ungefär en månad att läka. Har du däremot haft total förlamning av ansiktsmusklerna kan återhämtningen ta betydligt längre tid. I sådana fall kanske inte den normala ansiktsfunktionen återställs helt, eller så kan det dröja flera månader innan du är helt återställd. Enligt University of California återhämtar sig cirka 85 procent av patienterna helt från Bells pares.
I vissa fall av Bells pares uppstår allvarliga och bestående skador på ansiktsnerven. När de skadade nervfibrerna växer ut igen kan de kopplas samman med fel muskler, vilket orsakar felaktiga ansiktsrörelser eller till och med en deformerad appearance när ansiktsmusklerna drar ihop sig. När du blinkar kan exempelvis munnen röra sig i ett leende, eller så kan tårar rinna när du äter. Vissa personer upplever också svaghet kring ögonmuskulaturen och problem med att sluta ögonlocket, vilket gör att hornhinnan blir för torr eller till och med skadas. Resultatet kan bli ögonsmärta och i värsta fall blindhet.
När långsiktiga effekter av Bells pares involverar ögat kan fuktgivande ögondroppar användas för att förebygga uttorkning och hålla ögat friskt. Ibland krävs kirurgi för att fästa ögonlocken på ett sätt som underlättar korrekt slutning och håller ögat fuktigt. I vissa fall kan nervtransplantationskirurgi användas för att förbättra ansiktsfunktion, och muskelslingor kan hjälpa till att stärka ansiktsmusklernas funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online