Levern är kroppens största organ och utför en lång rad viktiga och komplexa funktioner. Den producerar galla som hjälper till att transportera bort avfallsprodukter, bildar proteiner för blodplasma, renar blodet från läkemedel och andra giftiga ämnen, upprätthåller hormonbalansen, lagrar vitaminer och mineraler samt omvandlar överskott av glukos till glykogen. Det finns många sjukdomar som kan skada levern och hindra den från att utföra dessa livsviktiga funktioner.
Leversjukdomar klassificeras utifrån orsak och vilken effekt de har på levern. Levern kan infekteras av ett virus, utsättas för giftiga ämnen eller läkemedel, eller angripas av kroppens eget immunförsvar. Du kan också ha en genetisk defekt eller ha drabbats av en skada. Oavsett orsak leder skadan till att levern inte längre kan utföra sina nödvändiga processer. Detta kan resultera i hepatit (leverinflammation), fettlever, skrumplever (cirros), levercancer samt en farlig ansamling av gifter i kroppen när leverns funktioner sviktar.
Hepatit förekommer i två former, akut och kronisk, och orsakas av flera olika virus som kallas hepatit A, B, C, D och E, i den ordning de upptäcktes.
Hepatit A är vanligast hos barn och sprids via förorenat vatten och livsmedel. Symtomen inkluderar illamående, trötthet och kräkningar.
Hepatit B sprids via blod, från mor till barn och genom sexuella kontakter. De flesta tillfrisknar av sig själva, men mellan 1 och 3 procent utvecklar en kronisk infektion.
Hepatit C sprids via smittat blod, och de som smittas löper större risk att utveckla en kronisk infektion, vilket innebär att de kan smitta andra och drabbas av bestående leverskador. Hepatit D och E är ovanliga i Sverige och Nordamerika.
Skrumplever är en progressiv och irreversibel sjukdom som kännetecknas av ärrbildning och celldöd. Allt som orsakar allvarliga och långvariga skador på levern kan leda till skrumplever. Sjukdomen ger oftast inga tecken eller symtom i tidigt skede, men i senare stadier uppstår muskelavmagring, blödningar från tarmen och andra allvarliga problem.
Cancer uppstår oftast i en annan del av kroppen och sprider sig sedan till levern. När cancern har sitt ursprung i levern kallas den primär levercancer, där den vanligaste formen är hepatocellulär cancer. I vissa fall kan hepatit och skrumplever leda till levercancer.
Den vanligaste orsaken till fettlever är överdriven alkoholkonsumtion, vilket gör att levern blir förstorad, öm och fungerar onormalt. Fettlever kan dock även orsakas av andra faktorer, exempelvis fetma, typ 2-diabetes och ohälsosamma kostvanor.
De flesta ärftliga leversjukdomar orsakas av ett saknat enzym, vilket i sin tur leder till en ansamling av skadliga avlagringar i levern. Vid Wilsons sjukdom samlas koppar i levern. Den vanligaste ärftliga leversjukdomen hos vuxna är hemokromatos, där järn lagras i överskott i kroppen.
Blockeringar i gallgångarna kan orsakas av gallsten, trauma, inflammation eller tumörer. En blockering leder till att galla och avfallsprodukter ansamlas i levern, vilket resulterar i gulsot. Gallstenar, som bildas av kolesterol och gallpigment, kan blockera gången som tömmer gallan från gallblåsan och ge upphov till kraftiga, stickande smärtor.
Kontakta vården om du upplever symtom som ihållande trötthet, gulsot med gul hud och gulaktiga ögonvitor, mörk urin, smärta i övre högra delen av buken eller oförklarlig viktminskning. En tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling och kan förhindra permanenta leverskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online