Åderförkalkning (arterioskleros) är en sjukdom där artärernas vävnad gradvis degenererar, stelnar och förlorar sin elasticitet. Utvecklingen drivs av flera faktorer, bland annat ohälsosam kost, rökning, narkotikaanvändning och hög alkoholkonsumtion. Med tiden kan åderförkalkningen leda till allvarliga rubbningar i cirkulationssystemet, såsom stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar.
Tillståndet går inte att bota – varken med läkemedel eller kirurgi. Den bästa förebyggande åtgärden är därför en hälsosam livsstil: näringsrik kost, regelbunden motion, låg alkoholkonsumtion samt att helt avstå från rökning och narkotika.
Åderförkalkningen börjar i kärlens innersta cellskikt. I ett tidigt stadium bildas små gula fettstrimmor i blodkärlen, beroende på att fett lagras i artärväggarna. Dessa tidiga förändringar ger inga märkbara symtom. Med tiden omvandlas fettet till plack, som successivt hindrar blodflödet genom kärlen.
Placket i artärerna uppstår genom att lågdensitetslipoprotein (LDL) – en form av kolesterol – samlas längs kärlväggarnas insida. När mängden LDL i blodet blir för hög fastnar det i artärväggen och omvandlas med tiden till en skumliknande substans. Andra celler dras till denna ansamling, vilket ytterligare påskyndar ansamlingen av mer LDL. I vissa fall kan plack lossna från en del av kärlsystemet och transporteras vidare till artärer i andra delar av kroppen.
Flera av riskfaktorerna går att påverka själv: högt blodtryck, rökning, diabetes, höga kolesterolvärden och fysisk inaktivitet. En hälsosam kost bidrar också till att bromsa utvecklingen av åderförkalkning.
I många fall är sjukdomen dock delvis ärftlig. Det kan bero på familjär förekomst av sjukdomar som påverkar kroppens kolesterolomsättning. Statistiskt sett löper män dessutom större risk än kvinnor att utveckla åderförkalkning.
Det vanligaste problemet är bildning av aneurysm – utbuktningar i kärlväggen som orsakas av plackansamlingar. Aneurysm är farliga eftersom de kan brista och orsaka inre blödningar. De kan också leda till att blodproppar bildas. En propp kan antingen helt blockera ett kärl eller splittras i mindre bitar som fastnar i kroppens finare blodkärl – en process som kallas embolisering. Beroende på var proppen hamnar kan den skada hjärta, njurar, lever eller hjärna.
Åderförkalkning kan inte botas, men den kan behandlas. I vissa fall kan en del av förträngningen i kärlen åtgärdas med kirurgi. Skadan på kärlväggarna där plack redan har formats går dock inte att återställa.
Den mest kända ingreppstypen är ballongvidgning (angioplastik), där det förträngda kärlavsnittet vidgas – ofta med ett litet nät, en så kallad stent – för att förbättra blodflödet. Vid kraftigare blockeringar kan även en bypassoperation göras, där blodflödet leds runt det tilltäppta området.
Om läkemedel sätts in innan blockeringen hunnit bli allvarlig minskar risken för total kärl ocklusion. Redan befintliga förträngningar kan dock inte avlägsnas helt – även efter framgångsrik behandling finns små mängder plack kvar i kroppens artärer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online