Lunginflammation (pneumoni) kan orsakas av virus, svampar och bakterier. De vanligaste bakterierna bakom sjukdomen är Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia och Legionella pneumophila. Här går vi igenom dessa bakteriers egenskaper och hur de påverkar kroppen.
Streptococcus pneumoniae är en kockformad bakterie med lansettliknande form – avlång och lätt böjd. När den delar sig bildar den oftast par, men enskilda bakterier och korta kedjor kan också förekomma. Forskare identifierar bakterien genom dess positiva gramfärgning (vilket indikerar ett högt innehåll av peptidoglykan, ett nätliknande ämne som bygger upp och förstärker cellväggen), dess känslighet för galla och ämnet optokhin samt dess reaktion med röda blodkroppar.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbar Streptococcus pneumoniae oftast äldre, spädbarn, mörkhyade personer, amerikanska urfolk och alaskabor. Andra riskgrupper är personer med hiv eller sicklecellanemi.
Haemophilus influenzae är en pleomorf bakterie, det vill säga en bakterie som kan anta olika former. Som kokobacill kan den se ut antingen som en sfär eller som en stav. Den är orörlig och ger negativt utslag vid gramfärgning.
Bakterien är också en fakultativ anaerob, vilket beskriver dess beteende i närvaro av syre. Fakultativa anaerober kan växa både med och utan syre, men ju mindre syre som finns i miljön, desto snabbare tillväxt.
Den mest smittsamma stammen är H. influenzae typ b (Hib), enligt läkaren Vidya R. Devarajan. Hib-infektioner förekommer oftast hos australiska aboriginer, afroamerikaner och amerikanska urfolk. Idag ingår effektiva vaccin mot Hib i många länders barnvaccinationsprogram.
Mycoplasma pneumoniae är en av de få bakterier som kan leva helt utan cellvägg. Bakterierna är pleomorfa och kan ha många olika former, även inom samma miljö. De ger negativt utslag vid gramfärgning och växer, som fakultativa anaerober, bäst där det finns lite eller inget syre. Mycoplasma pneumoniae hör till de minsta bakterierna som kan föröka sig utan en levande värdcell.
Bakterien orsakar så kallad ”vandrande lunginflammation” (atypisk pneumoni). Denna form är mildare än andra typer av lunginflammation, och symtomen liknar ofta en besvärlig förkylning eller influensa – med feber, frossa, utslag och allmän värk i kroppen. Utöver vila behövs vanligtvis ingen ytterligare behandling, även om antibiotika ibland kan ges.
Tre arter inom släktet Chlamydia kan orsaka lunginflammation: Chlamydia trachomatis, Chlamydia pneumoniae och Chlamydia psittaci. C. trachomatis ligger bakom lunginflammation hos spädbarn, som ger hosta och pipig andning men sällan feber. C. pneumoniae och C. psittaci orsakar däremot vandrande lunginflammation.
Eftersom de innehåller mycket lite peptidoglykan ger chlamydiabakterier negativt utslag vid gramfärgning. De kan inte heller producera egen energi i form av adenosintrifosfat (ATP), vilket gör dem till ”energiparasiter” som är beroende av värdceller för att föröka sig. Av denna anledning trodde man förr att chlamydia var virus.
Alla tre arterna är kockformade och orörliga.
Legionella pneumophila är en pleomorf bakterie som trivs i vattenmiljöer, exempelvis i kyltorn, varmvattenberedare och luftkonditioneringssystem. Den är stavformad och rörlig tack vare en enda flagell, och ger negativt utslag vid gramfärgning. Till skillnad från de flesta andra lunginflammationsbakterier är Legionella pneumophila aerob, vilket innebär att den kräver syre för att överleva.
Precis som Mycoplasma pneumoniae och chlamydiabakterier kan Legionella pneumophila ge upphov till vandrande lunginflammation. Bakterien kan också orsaka legionärssjukan, en betydligt allvarligare form av lunginflammation.
De vanligaste lunginflammationsbakterierna skiljer sig åt i form, syrebehov och vilka grupper de främst drabbar. Pneumokocken är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad lunginflammation, medan mykoplasma, chlamydia och legionella ofta ger lindrigare, atypiska besvär. Vaccination, god handhygiën och snabb vårdkontakt vid andningsbesvär är viktiga åtgärder för att skydda sig själv och andra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online