Kolorektala ingrepp är operationer som utförs på tjocktarmen av olika anledningar. Vilken typ av ingrepp du kan behöva beror på ditt specifika tillstånd. Idag är minimalinvasiva kolorektala ingrepp den vanligast förekommande tekniken, eftersom de ger mindre smärta och snabbare läkning än öppen kirurgi. Nedan följer en översikt över de vanligaste typerna av kolorektala ingrepp.
Laparoskopi är en minimalinvasiv metod som är betydligt mindre smärtsam och kräver kortare återhämtningstid än en traditionell kolorektal operation. Tekniken använder en teleskopkamera som förs in i buken genom små rörformade instrument som kallas trokarer. Kirurgen gör fem små snitt i buken för att kunna föra in kameran och verktygen, vilket ger god syn på tarmen utan att större vävnadsområden behöver skadas.
En kolektomi innebär att en del av tjocktarmen tas bort. Ingripet utförs vanligtvis med laparoskopisk teknik. Det drabbade området lokaliseras med hjälp av laparoskopet, och den sjuka delen av tjocktarmen stängs av, skärs loss och avlägsnas genom de små snitten. Därefter kopplas de friska delarna av tarmen ihop igen.
Traditionella kolorektala ingrepp krävde tidigare ett långt snitt på cirka 20–30 centimeter i buken. En sådan operation kräver en betydligt längre återhämtningstid och medför större risk för kraftig blödning samt svår smärta efter ingreppet. Med minimalinvasiv kirurgi kan du däremot oftast återgå till dina normala aktiviteter inom en till två veckor.
En kolostomi är ett ingrepp där man skapar en öppning, så kallad stomi, genom att föra en del av tjocktarmen ut genom bukväggen. Syftet är att leda avföring från kroppen ut i en påse som fästs på buken. Ett kolostomingrepp kan utföras antingen som traditionell öppen kirurgi eller som minimalinvasiv operation, beroende på patientens tillstånd och behov.
En ileostomi är ett kolorektalt ingrepp som utförs för att skapa en stomi, ofta i kombination med att hela tjocktarmen tas bort. Det görs genom att öppna bukväggen och föra den nedersta delen av tunntarmen ut genom buken. Denna del av tarmen – som kallas ileum – blir stomien.
Efter en ileostomi leds avföringen inte längre ut via ändtarmen och anus. Istället samlas den upp i en påse som sitter fast vid stomien och som ska tömmas regelbundet. En kolektomi utförs i dessa fall vanligtvis för att ta bort både tjocktarmen och ändtarmen, eftersom de inte längre används för att leda ut avföring.
Påsen är individuellt anpassad efter patientens behov och ska bäras kontinuerligt. Stomien kan initialt sticka ut något från huden, men den krymper gradvis under tiden efter operationen. Med rätt vård och anpassning kan de flesta leva ett aktivt och normalt liv med en stomi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online